Blogge Bloggelito, aka Niklas Dougherty, återupptog sitt bloggande för ett par månader, efter en längre paus. (Han har lite för mycket att säga för att kunna hålla tyst, antar jag.)
För ett par dagar sedan var han på riktigt provocerande humör och skrev inlägget Made in NK där han skriver om hur han gärna köper kläder gjorda av barnarbetare.
Kort citat:
"[..] och jag skiter fullständigt i om produkten tillverkats av traffickade sexåringar i Bangladesh."och
"Skulle det således dyka upp en märkning som visar att kläder tillverkats i en barnfri miljö skulle jag med säkerhet köpa konkurrentens produkt, självklart dels för att den är billigare men framförallt för att barnarbete är bra."Men han har, som oftast, en poäng, som han dessutom slår in med knivskarp effektivitet:
"Barnarbete per se är naturligtvis inte höjden av lycka; barn ska gå i skola. Men det gäller bara i länder som har råd med den lyxen. Det gällde exempelvis inte Sverige för 150 år sedan, och det gäller inte Indien idag. Detta är ett stadium som bara kan övervinnas genom ekonomisk utveckling, där frihandeln är välgöraren framför andra. Att köpa barnarbetartillverkade produkter är således att hjälpa såväl dessa barn som deras föräldrar att förbättra sin tillvaro. Ju mer vi köper av detta slag, desto snabbare kan barnarbete förpassas till historien.Jag har inte skrivit det tidigare, men - Väkommen tillbaka Blogge!
Alternativet – ja, det finns inte, annat än som en hägring i teoretiska världsförbättrares mjuka hjärnor; det går inte att tänka bort problemen, inte heller att med planekonomiska metoder påskynda förloppet.
Jo, så grymma och hjärtlösa är vi liberaler. Men vi har rätt, och ni andra har fel."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar