Ett företag som heter "GKE NV" (Förkortning för "Greenstar® Kanzi® Europe NV") har gjort en hel del reklam på Youtube och andra video-kanaler på sistone.
Exempelvis har deras reklamfilm "Kanzi® – The Girlscout" visats nästan tre miljoner gånger, bara på YouTube. Och jag skulle tro att det är nästan enbart köpta visningar, för den suger.
Och för deras andra äppelsort, Greenstar®, gör det bland annat sådan här reklam på hemsidan - www.greenstarapple.com. För övrigt värsta exemplet av Sälj-Grej-Med-En-Tjej jag sett på bra länge!
Så hur lönsamt är det med äppelförsäljning?
Jag trodde att man som fruktodlare/leverantör i första hand försökte sälja in sina produkter till butiker och grossister, inte privatkunder. Självklart är även handlarna privatpersoner som ser reklam riktat till deras kunder, men det måste ju bli mångfalt dyrare att annonsera på det sättet. Speciellt om man gör det så brett som GKE NV verkar göra.
Men det kanske är dags för ett skifte i Äppel-branschen, där reklam direkt till slutkunderna skapar efterfråga i butikerna, vilket leder till att grossisterna köper in äpplena och odlarna får sina äpplen sålda? Nu för tiden kanske det är så man kan tjäna de stora stålarna där?
(Men då kanske man ändå ska göra lite bättre reklam. Visst har äppel-varumärket Kanzi kommit långt vad det gäller kännedom hos mig, men knappast vad det gäller preferens.)
Roslagen har kulturella tillgångar av stort värde. Speciellt sommartid med dess rika utbud av olika aktiviteter.
Men
människor, dessa sociala och skapande varelser, behöver omges av en
miljö där de har möjlighet att uttrycka detta på olika sätt året runt.
Antingen genom att skapa själva eller ta del av vad andra har skapat.
Därför behöver vi en fungerande upphovsrätt också i vår digitala värld
med internet och smartphone.
Förslaget om en reform av upphovsrätten
som EU-kommissionen presenterade häromdagen är ett stort steg bakåt.
Det är uppenbart att kommissionär Oettinger låtit reformen kidnappas av
de största aktörerna inom nyhetsförmedlings-, film- och musikindustrin.
I
stället för en modernisering av det 15-åriga upphovsrättsramverket
presenterar Oettinger planer på att ge även företag som producerar
nyheter samma närstående rättigheter som film- och musikindustrin. Det
är inte en lagstiftning med rimligare balans mellan dessa företag och
medborgarna. Det kommer att slå tillbaka mot dessa branscher på lång
sikt, men förslaget är dessutom en katastrof för yttrandefriheten,
startup-företags förmåga att utvecklas samt kampen för ett Europa utan
digitala gränser.
Det finns inte heller något i
det aktuella förslaget om att minska de orimliga skyddstiderna, som även
gäller för företag som köpt upp och därmed erhållit närstående
rättigheter. Upphovsrätten utgör ett tidsbegränsat monopol och handlar
inte om äganderätt.
I dag kan en musiker
skriva ett stycke musik och upp till 70 år efter dennes död är
användandet av detta förbjudet utan tillstånd. De enda som tjänar på
dagens extremt långa skyddstider är företag med mängder av titlar i sina
arkiv. För dem blir det stora inkomster, trots små belopp för varje
verk.
Ett tydligt exempel på detta är filmbolaget
Disney, som varit med och lobbat igenom lagstiftningen med allt längre
skyddstider för filmer i USA. Disney gör själva filmer på kända verk som
Bröderna Grimms sagor, Snövit, Robin Hood och andra folksagor. Sedan
använder Disney upphovsrätten för att stämma eller hota alla andra som
också vill göra film baserade på dessa gamla sagor i många decennier
efter att de själva producerat filmen.
EU har
tidigare skapat en del lagstiftning för att skydda oss konsumenter, men
här verkar man bara ha tagit hänsyn till lobbyister. Effekten kan i
förlängningen bli att upphovsrätten dödar vårt gemensamma kulturarv
genom att låsa in de verk som skapas i dag i arkiven hos ett fåtal stora
företag, som kan medge användning mot betalning och på vissa villkor
under hela deras skyddstid.
Med ett uns av fantasi
borde politiker kunna föreställa sig vad detta får för konsekvenser för
medborgarna. Genom kortare skyddstider på kultur ger vi dagens och
kommande generationer av kulturskapare möjlighet att inspireras och
influeras av de som gått före dem. Vi ger också människor i allmänhet
möjligheten att uppleva mer och rikare kultur.
Här är delar av ett tal som hölls av Centerstudenters tidigare ordförande, Henrik Sjöholm, på förbundets 70-årsjubileeum som uppmärksammades med ett seminarium i Uppsala den 13 augusti 2016.
Henrik var ordförande 1995-97, efter Jeanette Forss och före Elisabeth Thand. Han har även jobbat för Centerpartiet i början av 2000-talet; talskrivare åt Maud Olofssons tal, partistrateg och höll i pennan för 2001 års idéprogram - "Där människor får växa".
När jag nu tittar tillbaka 20 år, så ser vi att vi var lyckligt lottade. Vi drev politik i en tid då liberalismen troddes ha segrat. Att världen obönhörligen gick mot det som Francis Fukuyama beskrev som historiens slut, då den liberala marknadsekonomiska ordningens skulle etablera en ny guldålder.
Idag vet vi att vi hade fel. Hoten var så mycket större än någon föreställde sig. Idag ser vi det auktoritära slutna samhällets revansch. I Sverige och i Europa. I Brexit och Le Pens framgångar. I Donald Trumps vulgaritet. I Turkiets och Ryssland. Filippinerna och Thailand. Ungern och Rumänien och Polen.
Liberalismen är under attack globalt. Inte bara den ekonomiska liberalismen, utan än mer den sociala friheten, yttrandefriheten och rättsstaten.
För att tal med Poppers ord, så rör sig världen mot mer tribalism och mindre öppenhet. Mer slutenhet och mindre tolerans.
Det påverkar också andra partier. Också dem som stått upp för öppenhet och tolerans. Som hellre talar om ”kultur” än om individer. Vägen mellan öppna era hjärtan och håll gränsen är väldigt kort. Men ändå så oändligt lång.
I ett sådant klimat behövs liberaler som ser bortom den förenklade konflikten mellan vänster och höger. I stor utsträckning är den avgjord i Europa genom den europeiska välfärdsmodellen. Den stora konflikten står idag, som the Economist konstaterade i sitt senaste nummer, mellan öppenhet och dem som vill dra upp vindbryggan.
Då måste liberaler stå upp för öppenhet. Men vi måste också förstå varför det sker.
På 90-talet skrev Benjamin Barber boken ”Jihad vs McWorld”. Många avfärdade honom som en dysterkvist och bakåtsträvare. Men läser man boken idag, så fick han skrämmande rätt.
Han förutspådde hur modernisering, digitalisering, konsumistisk monokultur skulle kunna driva människor tillbaka till rötterna. Få dem att avfärda inte bara västs excesser och ytlighet, utan också de grundläggande värden om individuell frihet, demokrati och rättsstat som byggt de mest framgångsrika samhällen människan någonsin skådat.
En del av felet ligger hos oss själva. Väst underskattade kraften i det som kom att ske. Istället för att på allvar inkludera de länder som kastat av sig tyranniets ok efter Berlinmurens fall, så fastnade man i en triumfatorisk känsla av seger. Vi såg möjligheterna med digitalisering, automatisering, robotisering, men underskattade gravt dess risker.
Det är inte konstigt att människor reagerar när förutsättningarna för överlevnad hotas. När man tror att jobben försvinner till Kina och Bangladesh, att de automatiseras bort eller att de tas över av människor med mycket lägre lön. Så har det alltid varit. Det som är nytt är att rädslan och hotet upplevs av en global medelklass som på många håll inte sett någon ökade köpkraft de senaste femton åren, medan den rikaste procenten blivit allt rikare.
Den utvecklingen kommer att fortsätta. Automatisering och robotisering flyttar ytterligare ekonomisk makt från löntagare till kapitalägare. Hotar tryggheten från dem som har förvärvsarbete, men berikar den som äger robotarna. Det är en monumental förändring av marknadsekonomins grundvalar och det är en gigantisk utmaning att ta sig an frågan om hur framtida välstånd ska finansieras och fördelas. Om hur teknikens löften om en bättre framtid ska vara ett löfte för alla, inte bara för ett fåtal.
För att sammanfatta det: Fördelningsfrågor är alldeles för viktiga för att överlåtas åt en antiglobalistisk vänster och en protektionistisk höger. De är centrala för att värna legitimiteten i den liberala marknadsekonomin.
Det ställer stora krav på den liberala idédebatten. Enorma krav på liberala spjutspetsar som centerstudenter att inte bara stå upp för öppenheten, utan också på att förstå tribalismens drivkrafter och den liberala demokratin måste leverera för att värna trygghet, öppenhet och välstånd. Att klara det är avgörande för alla oss som tro på att handel och möten mellan människor är vägen till välstånd och frihet.
I det arbetet tror jag inte att dagens generation ledande politiker räcker till. Därför att de är fostrade i ett politiskt klimat som bygger på en traditionell och på många sätt förlegad konflikt. De har sin skolning i en debatt som ständigt gör hönor av fjädrar, där procentsatser blir till ideologi, men som blundar för den globala utmaningen att värna det öppna samhället i övergången till den digitala och automatiserade tidsåldern.
Därför är jag så tacksam att få detta tillfälle att inte bara förbundets viktiga roll på 90-talet. För vår uppgift var i ett historiskt ljus lätt. Utan också för att sätta fingret på den än viktigare och mycket svårare uppgift som dagens centerstudenter står inför. Ni behövs. Ni behövs mer än någonsin.
Jag var en av många som hade förmånen att vara med och skriva historia i Centerpartiet för 20 år sedan, under partiets utveckling till ett modernt och liberalt parti. Jag kommer alltid att vara stolt och tacksam för den möjligheten.
Ni som är dagens generation har en större uppgift än så; att tillsammans med liberaler i Sverige och andra länder skriva den historia som handlar om att värna den liberala demokratin från det svåraste angrepp vi sett på många decennier.
När vi om 20 år samlas för att fira 90-årsjubileum. Då kommer jag förhoppningsvis att vara där. Då kommer jag att lyssna på Simon Palme som håller jubileumstal och berättar om hur centerstudenter var med om att värna liberalismen i ett mörkrets tidevarv. Och jag kommer att vara lika stolt då som jag är idag över att en gång ha fått leda detta fina förbund.
Det är inte längre bara indicier att Ryssland stöttar SD. Konkreta bevis om
Ryssarnas försök att påverka svensk inrikespolitik hopar sig nu. Och
Ryssarnas främsta verktyg här är är uppenbarligen Sverigedemokraterna. Eftersom de som parti är outsiders är det såklart lättare för ryssarna att ta kontakt med och få till ett "samarbete" med, särskilt eftersom SD inte tackar nej till någon form av allierad, inte minst en finansiellt stark allierad...
Det stora problemet vi har är att Ryssland investerar i de grupperingar som kan komma att destabilisera ett land och tvinga oss att fokusera på de interna problem som uppstår. Ibland är även väldigt motsägelsefulla grupperingar, som SD, mål för dylika investeringar.
Vi svenskar tror inte detta kan hända eftersom vi litar på varandra, men vi kan bevisligen inte lita på Putin...
På denna länk kan du hitta "originalbilden", alltså affischen som användes i
"Kosackvalet 1928". Där finns flera andra riktigt extrema valaffischer, flertalet kommer från "Sveriges Nationella Ungdomsförbund".
Framför allt är ju deras uppmaning till "Sveriges Kvinnor" något jag hört en hel del travestier på:
" ─ En var som röstar på "Arbetarepartiet", röstar för familjebandens upplösning, barnens förvildning, och sedernas förfall."
Frågan är om vi har ett nytt "kosackval" att se fram emot 2018, där ett av partierna kommer få problem på grund av sina täta kopplingar med Moskva?
Nu har dock Egor Putilov sagt upp sig. Tyvärr verkar SD ha gott om andra kontaktytor mot Ryssland och kommer sannolikt att fortsätta ta emot stöd från öster - Egor Putilov säger upp sig
4 bra länkar med mer läsning om Ryssland och SD:s affärer
I vilket klimat frodas populister? Allt fler populister får allt mer stöd i opinionen, vad beror det på? Och hur skaffar de sig det stödet? Mycket av populisternas styrka kommer från överdrifter, halvsanningar och lögner. Man kan tro att det vore lätt att stoppa sådant idag, när all världens information finns på en snabb söknings avstånd på internet, men så är inte fallet.
Veritasium, om hur upprepning av något får oss att tro att saker och ting är sanna
Samma sak med nyheter som med populister
För det är också så att saker och ting vi hör om oftare framstår som vanligare. Även om skillnaden mot tidigare kanske bara är att vi ser eller hör om något oftare. Precis en sak som Sverigedemokrater lever mycket på - att vi får en skev bild av omvärlden genom media.
" ─ What’s actually happening is our information about what’s wrong in the world is getting better. A century ago, there would be a battle that wiped out the next village, you’d never even hear about it. Now there’s an incident halfway around the globe and we not only hear about it, we experience it."
Loka har på senare tid lanserat ett stort gäng udda smaker, många verkar mest vara för att provocera och få uppmärksamhet. Till exempel Hallon frozen yoghurt, Chokladboll och Mango pannacotta.
Men nu kommer den nya smaken - Loka Björnloka!
Senaste smaken - Loka Björnloka!
Nej!
Detta är såklart bara en hemmagjord Photoshop-produkt, för trots att Loka gjort många udda smaker så är väl detta lite väl galet!?! Men man kanske aldrig ska utesluta möjligheten, Loka svarade mig nämligen på Facebook och sa:
" ─ Tja, varför inte.. Eller :) Några av våra smaker är bara too much, men denna tar nog priset. Frågan är, vem vågar dricka Björnloka?!"
Även postat på Reddit, där vissa personers bristande allmänbildning på området tvingade mig att förtydliga detta:
Björnloka och dess släkting, Jättebjörnloka/Jätteloka, är framför
allt farliga vid hudkontakt och orsakar kraftiga brännskador, speciellt
om giftet kombineras med solljus.
Enligt Wikipedia finns det dock inga kända fall med vanlig
förgiftning, så det kanske kan bli en storsäljare. Namnet låter ju kul i
alla fall - "Loka Björnloka".
Jag gillar brädspel och spelar det regelbundet. Men jag har inte spelat Monopol, Risk eller många av de brädspel som fanns tillgängliga när jag växte upp på många år. Varför då? Jo, helt enkelt för att de suger! Spela andra spel!
─ De flesta spelare med överlevnadsinstinkt tar redan sunt avstånd från Monopol. Spelet fortsätter ändå sälja som smör till den stora massan och det finns rent av spelare som försvarar spelets existensberättigande, mot bättre vetande.
Sony Xperia X - symboliseras tydligen bäst av en lättklädd tjej på en motorcykel
En lättklädd tjej på en motorcykel...
Ett lysande exempel på "Sälj grej med en tjej". Hur slö får man vara och ändå jobba kvar på Sonys marknadsavdelning? Bättre borde ni kunna!
Man kan argumentera för att en tjej i en tight sport-bh har en viss relevans eftersom detta är en gemensam kampanj med Adidas, men det är ett dåligt förmildrande argument. Varför har då motorcykeln hamnat i fokus på bilden? Hon är ju knappast klädd för att åka motorcykel?
När de visar prov på en sådan kvinnosyn och unkna värderingar så tycker jag snarare det verkar som att Sony och deras Xperia-X ligger "steget efter", snarare än före.
Jag såg en produkt i mataffären som jag inte noterat tidigare - "Milda Kockens val mat och bak". Den verkar i första hand vara tänkt att ersätta smör i bland annat matlagning och bakning.
Omslaget är tydligt: "Gjord med Smör- & Rapsolja"
Går det tolka på något annat sätt än att den är gjord på i första hand med just smör- och rapsolja?
Och när man läser på baksidan av förpackningen så blir man ju bara mer försäkrad om vad som är de huvudsakliga ingredienserna:
"Milda Kockens Val kombinerar det bästa från oljan: förmågan till hög upphettning och att det inte bränner, med det bästa av smöret: smaken och att det inte stänker."
Ingredienser - Rapsolja 27%, palmolja, vatten, smörolja 21%, salt (1,3%), emulgeringsmedel (solroslecitin, mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror), naturlig arom (MJÖLK), vitamin A och D.
Produkten består alltså ungefär till lika delar rapsolja, palmolja, vatten och smörolja, mellan 27 och 21 procent vardera. Men det står inte ett ord om palmolja, vatten och förtjockningsmedel i skryt-texterna på omslaget, eller på hemsidan! Någon som är förvånad?
Men vad annars kan man vänta sig av en Unilever-produkt? Hur kan någon förvänta sig att man ska få något vettigt för pengarna? Nu betalar ju många lättlurade konsumenter för en produkt som till hälften består av palmolja och vatten! Unilever stoppar i vad som helst i sina produkter för att tjäna pengar, inse det!
Ps, de skriver att det är spårbar och hållbart certifierad palmolja, men det är väl också den enda trösten.
För ett par år sedan började jag lyssna på podden Till slut kommer någon att skratta (TSKNAS), det var också då jag insåg hur rolig Aron Flam är. Jag har tidigare hört honom på något evenemang och ett klipp på Youtube, men det tar ett tag innan hans humor växer. Den är ofta provocerande, över gränsen, men nästan alltid också tänkvärd. Och att han dessutom ofta är väldigt kärnfull, kortfattad och lakonisk gör att en rekommendation från den här bloggen passar som handen i handsken.
Ett exempel är hans senaste special på Youtube - KÖN. Den handlar bland annat om kvotering av sex, facklig kartellbildning och just kön. Det är helt gratis att se den, även om han gärna tar emot dricks via Swish.
Lyssna på Dekonstruktiv kritik
En 3D-utsktriven miniatyr av Aron själv, placerad på ett medvetet ställe
Han började nyligen också podda, där kan man lyssna på en väldigt stor spridning av ämnen där bara Aron Flam är den sammanhållande länken. Den är intressant eftersom han där får möjlighet att diskutera ämnen som aldrig berörs i TSKNAS.
De första tre avsnitten har avhandlat Alexander Bard, en intervju med anonym, regimkritisk satiriker i Egypten (dock med skitdålig ljudkvalitet) och ett samtal om romer i Rumänien med Aaron Israelson.
Jag gillar Aron Flam och tycker han behövs på den svenska humorscenen, den hade blivit avsevärt mycket smalare och tråkigare utan honom. Tycker du samma sak kan du göra något av följande:
LUF Stockholms stämma är nog ett av de mest omskrivna avdelningsmötena i de svenska ungdomsförbundens historia!
De gjord ett uttalande från årsmötet om de frågor de tyckte var de viktigaste som diskuterats under sitt årsmöte; liberala reformer på arbetsmarknaden och migration:
" ─ Välfärd är bra. Men att rädda liv är bättre. [...] Höga löner är bra. Men att motverka utanförskap är bättre."
Men det var inte detta som medierna lyckades fiska fram ur skörden av motioner. Istället är det två helt andra motioner. En om att man ska ha rätt att bestämma hur ens kropp ska hanteras när man dör (utan begränsningar i princip) och en om att två myndiga personer ska ha rätt att ha sex med varandra, oavsett eventuellt släktskap.
Jag är dock av den åsikten att det är viktigt för ungdomar att få diskutera idéer, utan att begränsas av praktiska problem. Eller för att citera en vän till mig:
" ─ Förmågan att kunna tänka klart utan att ta hänsyn till tabun och
omgivningens uppfattningar är av yttersta vikt i den politiska fostran.
Sen kan det få osmakliga konsekvenser av att vara ideologiskt
konsekvent, men det är också viktigt att få testa gränserna i en säker
miljö så man vet vad de går innan besluten får riktiga konsekvenser i
våra demokratiska församlingar."
" ─ Att alla jävlar som gnäller över att ideologierna är döda, visionerna borta, partierna ligger under mittenpolitikens våta filt och mellanmjölkstristessen gjort slut på idédebatten, nu bör skrida till ungliberalernas försvar. Inte för sakfrågan, utan för att de försöker pigga upp oss med några intresseväckande tankar. Gör detta, eller håll käften med det politologiska lipsillandet i fortsättningen!"
"
─ Vore det bättre för Liberalerna om det unga gardet bestod av idel
slätstrukna broilers, ständigt redo att behaga för att få klättra några
pinnhål i karriären? Det är väl just idédebatt som ett L på dekis
verkligen behöver, och då bör man nog leva med att ungdomsförbundet
befolkas av en och annan fritänkande vildhjärna."
" — Att ifrågasätta självklara moraluppfattningar är en fantastisk övning för att börja fundera kring samhället och vilka principer som ska styra politiken. Resultatet blir kanske inte det önskvärda, men världen vore sämre utan debatten.
[alternativet är, skriver Erik, att man]
lägger enbart sordin på debattlustan, och fördummar nästa generation."
" ─ Men en del vill göra sjuka och äckliga saker och ett samhälle
måste någonstans rymma även dem. Att inte tvinga sina levnadsval på alla
andra är en bra början. Det innebär också friheten att välja bort sjuka
saker som många råkar gilla. Alla måste inte se Melodifestivalen, rösta
på Socialdemokraterna eller dansa ”små grodorna” på midsommar."
Men med allt detta sagt så kan man ju inte annat än att skratta åt reaktionerna också. Ett axplock på humor:
Här kan det också vara relevant att länka in den debatt om tidelag som fördes i riksdagen för några år sedan, när de rödgröna med stöd från några andra partier (SD eller FP?) drev igenom ett återkriminaliserande. Men som med alla sexualpolitiska-frågor så är gränsdragningarna bland det knepigaste och det fanns inte tillräckligt stöd för att fokusera på det relevanta - djurplågeri. Eller att stoppa djurs lidande. Istället fokuserar de som drev lagändringen på det som är äckligt.
Avslutningsvis också ett par länkar som faktiskt är kritiska mot förslagen från LUF, men som samtidigt är relativt intellektuellt hederliga eller lite välformulerade, inte bara hysteriska:
Andreas Bergström, vice vd på den liberala tankesmedjan Fores, skriver i en krönika i Hallandsposten om svårigheterna med prognoser. Speciellt när människor och psykologi är inblandat. Bland annat påminner han om "Riksbanksigelkotten":
"Förra året föddes också Riksbanksigelkotten, när den liberala ledarskribenten Hanna Marie Björklund ritade ögon och ben på ett diagram över Riksbanksräntan och Riksbankens prognoser.
Räntan har de senaste åren rört sig i en mjuk puckel (igelkottens kropp). Vid varje räntebeslut har Riksbankens prognos varit att räntan snart ska sticka brant uppåt (taggarna). Lika spektakulärt fel varje gång."
Han tycker också att:
"En rimlig tanke är att staten inte borde finansiera forskning och prognoser som mest ger okontrollerbara eller vilseledande resultat. Men vi kan inte vänta oss att forskare och prognosmakare inom en disciplin ska leda den utrensningen, de har allt att förlora på att säga att det de har hållit på med inte fungerar."
Riksbanksigelkottens taggar?
För den som undrar hur "Riksbanksigelkotten" ser ut så är det denna:
Ungdomsarbetslösheten är nu den lägsta på åtta år. Och det är trevlig och bra att unga människor kommer in på arbetsmarknaden. Jag har dock hört flertalet socialdemokrater ta åt sig äran för detta, för att de just nu sitter i regeringsställning.
Man kan dock undra hur mycket sossarna hunnit påverka då de bara innehaft statsministerposten i 1½ år, och budgeten de styrt på varit Alliansens till största delen fram tills alldeles nyligen.
Siffrorna har ju liksom gått åt rätt håll ända sedan de toppade i anslutning till finanskrisen 2009:
