söndag, april 30, 2017

Kommuners arenafeber är dåligt för din ekonomi

NEJ! Ett Elitserielag får inte skattepengarna att regna över kommunen
I Uppsala diskuteras nu Sirius-haveriet, där fotbollslagets hemmaplan är för dålig att spela matcher på vid den här tiden på året - till spelpremiären i högsta ligan - att de tvingas spela sina "hemmamatcher" i Gävle, på en konstgräsplan  istället (se nedan).

Upprördheten har varit stor över den "skam" som politikerna tydligen har dragit över Uppsalas anseende. Många kräver att skattepengar ska spenderas för att gräsplanen ska vara spelbar närhelst elitserien startar, även om det råkar vara orimligt tidigt. Och ett av de vanligast förekommande argumenten för att spendera just våra gemensamma skattepengar på just detta är att " ─ Det är ju bra för näringslivet och kommunen."

Det är dags att slå hål på en gammal myt - nej ett lag i högsta ligan "genererar" varken någon extra tillväxt eller mer skattepengar till kommunen. Det finns aktuell forskning på det ämnet från Örebro Universitet.

Emelie Värjas licentiatavhandling på Örebro Universitet handlare om precis detta:


Sport och lokal tillväxt i Sverige: Är en framgångsrik idrottsklubb bra för den lokala ekonomiska tillväxten? (pdf, på engelska)

Slutsatsen är nämligen att en elitidrottsklubb INTE har någon inverkan på den ekonomiska tillväxten i en kommun, eller antalet skattekronor man får in.



Emelie själv säger såhär i en intervju: Emelie Värja – nationalekonom med boll- och siffersinne
" – För nu säger många politiker att det här ger tillväxt i kommunen. Det har jag försökt undersöka och inte hittat något vetenskapligt stöd för. Men politikerna måste ju ändå avgöra om det är värt pengarna att stötta elitidrotten. Fast då på andra grunder.


Och detta citat exempel är från en UNT-artikel om just detta, när et blev klart att Sirius gick upp i högsta ligan:

"Men om fler kommer hit för att se fotboll borde väl det gynna näringslivet?

– Jo, om det så att flera som inte annars skulle ha besökt Uppsala gör det för att se elitspel så kommer de naturligtvis att spendera mer pengar. Men det innebär samtidigt att en massa Uppsalasupporters kommer att åka till andra städer och spendera pengar på samma sätt. De som nu går på fotboll skulle kanske gått på bowling om inte det funnits ett elitlag. Då hamnar pengarna bara i en annan verksamhet i stan. Det ökar inte tillväxten."

Det finns en del som pratar om att Uppsala kommun har ett avtal med Sirius om att hyra planen, men 

Så när är det ok att bygga en ny arena?


Jag kan personligen tänka mig att det är ok att använda skattepengar till bygga idrottshallar och liknade för motionsidrottare, med bland annat syfte att stärka folkhälsan, men när förväntningarna att skattebetalarna ska betala för ett fåtal klubbars elitsatsningar så blir jag sur. Arneafebern som vissa kommunpolitiker drabbats av är dåligt för kommunens ekonomi och i förlängningen därför också för innevånarnas ekonomi.

Om man bygger en större arena som återkommande lockar till sig mycket personer "utifrån" till sina evenemang kan det ge ekonomiska effekter genom jobb och liknande, men jag har inte sett så mycket undersökningar som tyder på att exempelvis Friends Arena skulle varit ett direkt lyckokast, varken för ägarna eller för Solna kommun...

UNT har skrivit mycket om gräset på Studenternas, här är ett urval:
Krönika: Kommunen har gjort bort sig inför hela Sverige
Ledare: Genant, Uppsala kommun
Stefan Hanna: "Det är oerhört dåligt för Uppsala"
Artikel: 288 000 för en ny gräsplan
Insändare: Gräsligt dåligt av kommunen

måndag, mars 06, 2017

Problematiskt att lagstifta ännu mer

Kvävande byråkrati - "Red tape" på engelska
Ett svar på Sophia "Dexion" Blomqvists bloggutmaning - Det är skillnad på folk och folk i Göteborg

Frågan:
"Är det dags att vi lagstiftar om att organisationer som verkar med hjälp av skattepengar är skyldiga att anmäla misstänkta oegentligheter och sedan låta rättsväsendet avgöra om brott har begåtts eller ej?"
Självklart är det värt förakt när skattepengar som drivits in under tvång slösas bort genom bidragsfusk. I det här fallet är det Socialdemokraternas Abbas Zarrinpour som fuskat till sig arvode genom att föreningen han jobbar åt inte gjort löneavdrag på rätt sätt när han varit på politiska uppdrag och inte heller berättat detta innan han fått ut arvodet för sitt politiska uppdrag.

Sophia undrar om man därför ska lagstifta om en anmälningsskyldighet för de föreningar som får skattepengar. Mitt korta svar är - nej.

Det finns stora problem med ytterligare regelverk.

Däremot bör man skriva in i regelverken att de föreningar som hjälpt till eller på annat sätt gjort att andra kan fuska till sig pengar ska såklart bli utan bidrag eller stöd i fortsättningen. Handlar det om medvetet bidragsfusk så finns det redan idag lagar för att straffa bedrägerier.

Risken med lagstiftning är istället att det blir ytterligare ett betungande regelverk för små ideella föreningar att förhålla sig till.

Det finns gott om annat slöseri med skattepengar att angripa innan man börjar tvinga ideella föreningar att agera angivare.

Viktigt med proportionalitet

Proportionaliteten borde vara en av de viktigaste sakerna för politikerna att fokusera på:

  • att ägare av små vattenkraftverk som funnits i generationer inte ska behöva betala en halvmiljon i avgift för att få skicka in en ansökan om att eventuellt behålla kraftverket
  • att små banker inte ska behöva följa samma byråkratiska regelverk som de systemviktiga, multinationella bankerna (ja, här talar jag lite i egen sak)
  • att ideella föreningar inte ska behöva agera polis bara för att de får bidrag från kommunen

torsdag, februari 23, 2017

Meningen med livet?

Ett par grejer senaste dygnet har hjälpt till att formulera min mening med livet.

Olof Röhlander ställde en bra fråga denna veckas nyhetsbrev:

Om du kunde leva om en dag i ditt liv, vilken väljer du?

För mig del är svaret ganska enkelt - någon av de dagar då jag fått umgås med goda vänner och föra roliga, stimulerande samtal som jag gör mig smartare, ger mig nya insikter och som får mig att växa som människa. I bästa fall har vi också kommit lite, lite närmare att lösa världens problem efter en sådan kväll. :-)

Jag tänker alltså inte på någon specifik dag som jag skulle vilja leva om, även om jag skulle kunna nämna flertalet tillfällen, utan just den där situationen, med det goda samtalet. Det vill jag ha mer av i mitt liv.

Därför bestämde jag mig i år för att arbeta för att det ska bli fler sådana kvällar. För de situationerna kommer inte av sig själv.

Det är lite som Leonard Nemoy sa i sin sista tweet:

 A life is like a garden. Perfect moment can be had, but not preserved, except in memory.
Live Long And Prosper!
Så man bör kanske inte försöka leva om den bästa dagen, man ska nog försöka skapa nya och fler upplevelser. Att odla sin trädgård helt enkelt. Med vänner och lyckliga stunder.

Citat från Röhlanders nyhetsbrev:
" ─Det där fick mig att fundera. Låt säga att det verkligen gick att göra, det vill säga leva om en redan levd dag. Vilken skulle man då välja - och varför just den?

I den frågans svar kan det finnas nycklar till vad som gör dig lycklig. I svaret finns även ledtrådar till hur du skapar en ännu bättre framtid. Vad jag menar är att om du kan välja ut en dag du redan har levt och som du gärna skulle uppleva igen, då kan du undersöka vad den dagen innehöll för komponenter. Anta att du har hittat en favoritdag. Då undrar jag:

Var du ensam eller var du bland andra människor? I så fall: med vilka?

Var du mestadels inomhus eller utomhus den här dagen?

Var det en dag fylld av aktiviter, eller var det stilla vatten?

Vad fanns det för övriga omständigheter som gjorde den här dagen så bra?

Vika tankar och känslor cirkulerade i ditt inre system?

Efter lite sådant grundarbete kommer du säkert, liksom jag själv gjorde, hitta viktiga byggstenar. Genom att lokalisera en favoritdag som du redan har levt kan du finna värdefullt innehåll till det som även kommer att bli din framtids bästa dagar. Jag tror nämligen att mycket av det som fanns då fortfarande är tillgängligt.

Därför avslutar jag med samma fråga: Om du kunde leva om en dag i ditt liv, vilken väljer du?"

torsdag, januari 19, 2017

There and back again - semester på Nya Zeeland och Australien

Nya Zeeland & Australien 2016-2017 015
Två glada hober i Hobbiton

Över jul- och nyårshelgen 2016-2017 semestrade vi på Nya Zeeland och i Australien. Den primära anledningen med att besöka just Nya Zeeland var såklart att få se Hobbiton i verkligheten. Eller snarare de kulisser från filminspelningen som finns kvar.

Men vi passade såklart också på att göra en hel del annat. Här kommer en redogörelse över vad vi gjort, i första hand för oss själva och för att hjälpa minnet på traven, men även för de som är nyfikna.

De bilder som inte är inkluderade i detta inlägg hittar du på flickr. Där berättar och visar jag också saker och händelser som jag inte nämner nedan.

Se alla bilder i mappen Nya Zeeland och Australien 2016-2017 på flickr

Resan som helhet blev väldigt lyckad, Nya Zeeland är ett underbart land att semestra i och tanken väcktes flera gånger på att flytta dit. Vi övernattade till stor del på Bed and Breakfast-ställen och är väldigt nöjda med det valet. Servicen är personlig och priset oftast snäppet billigare än hotell, men det kan vara smart att kolla upp boendet på nätet innan, så man inte går på en nit.

Nya Zeeland som land är väldigt brittiskt, det gör att språket är enkelt, kulturen lätt att förstå och maten helt ok. Men ett tips kan vara att leta efter restauranger som har fått “Beef and Lamb excellence award" - det är en kvalitetsstämpel där restaurangerna flera gånger överträffade våra allt mer högre ställda förväntningar!

En annan intressant sak är att på Nya Zeeland får ursprungsbefolkningen ta relativt mycket plats, till skillnad från grannlandet Australien med sina aboriginer, USA s indianer eller samerna i Sverige. Exempelvis har väldigt många platser maoriska namn, de har en egen nationell TV-kanal, flertalet stora museer och rugbylandslaget dansar en maorisk krigsdans, Haka, inför varje match.

Höjdpunkterna från resan var många; alla trevliga möten med både turister och lokalbefolkningen, Hobbiton, lysmaskarna i Waitomo, den enormt vackra naturen, bungyhoppet, Operahuset på nyårsafton, broklättringen i Sydney och mycket, mycket annat.

Resedagboken med nedslag från resan hittar du nedan, inklusive ett gäng videoklipp och bilder.