 |
| Alla samlade framför hotellet i Khur |
Bäst och sämst med Iran
Bäst: Folket. De flesta vi träffade var generösa och väldigt trevliga. Det var lätt att få kontakt med folk, men svårare att kommunicera då ganska få kunde prata engelska. Även på fina hotell var det ibland svårt med språket.Sämst: Makthavarna och deras kvinnofientliga lagar - krav på slöja och heltäckande kläder så att man inte råkar visa någon hud i ett land där temperaturen ofta överstiger 40 grader även i skuggan? Och varför gäller det bara kvinnorna? Nästan medeltida regler.
Men det kommer nu krav på reformer, både från det egna folket och utifrån i samband med att embargo och sanktionerna mot Iran försvinner. Det kommer dock gå långsamt eftersom makthavarna kommer streta emot så mycket de kan. Förhoppningsvis kan en ökande turism att leda till en snabbare förändringstakt, men det är än så länge bara en förhoppning.
Lyckade utflykter och mindre lyckade utflykter
 |
| Statyer vid Persepolis |
Den minst lyckade utflykten blev till Kavir-öknen där vi spenderade ungefär 5 timmar i en minibuss med huvudsakliga målet att besöka saltöknen som bildats efter en uttorkad sjö, men när vi skulle ta infarten in för att komma till den gamla sjöbottnen så var vägen borta. Avtagsvägen bestod av två stora jordhögar. Vi fick ändå en trevlig kväll när vi åt bakpotatis som kolgrillats i eld och en övernattning på ett mysigt hotell i staden Khur, men 10 timmars resa för att inte få se det vill åkt dit för kändes inte direkt motiverat.
Häftiga byggnader
Vi såg en hel del moskéer och andra häftiga byggnader. Det har gjorts mycket mosaik i Iran både förr och på senare år.Stor skillnad mellan det offentliga och privata jaget
Många i Iran håller inte alls med de religiösa fundamentalisterna som styr landet, men eftersom straffen för att opponera sig är stora så blir folket fortsatt kuvade. Och då friheten att göra som man vill i sitt eget hem är stor är hemmet en viktig säkerhetsventil.Separata badständer för kvinnor
När vi var på ön Kish ute i Persiska viken såg vi gott om badstränder, men bara män som badade. Kvinnorna, om de syntes till, satt fullt påklädda på standen under tiden deras män svalkade sig och hade roligt i vattnet. Det fanns dock en strand där även kvinnor fick bada, eller snarare endast kvinnor fick bada. Den stranden låg dock sju kilometer bort och hade höga murar, säkerhetskontroller, vakter (kvinnliga!) och visiteringar. Allt som kunde användas som en kamera, alltså även mobiltelefoner, togs i säkerhetskontrollerna och låstes in i ett skåp. Väl där inne var det dock fritt att ha minimala baddräkter eller till och med vara helt topless (har jag hört). Det relevanta är att inga män kan se vad som händer.Varierande mat
Maten var väldigt varierad. Vi åt på många olika ställen, allt från fina hotellrestauranger på ett 5-stjärnigt hotell till ett billigt gatukök med plastmöblerna placerade på trottoaren till en vältrafikerad rondell. Men det mesta var gott, speciellt var alla matställen väldigt bra på grillspett (kebab). Och inte bara kebab med kyckling utan även lamm, fisk eller nötkött. Ibland hade vi också möjlighet att äta sådan mat som vi tycker är lite mer exotisk - välsmakande persiska grytor som Ghormeh sabzi och Khoresh bademjan. Det var dock svårt att hitta vanliga restauranger ibland, däremot fanns det gott om billiga snabbmatsställen överallt. Är det kanske för dyrt för de flesta iranier att äta på restaurang regelbundet?Se fler bilder här:
Fler bilder från resan finns på Flickr - Iran 2015
Resan, dag för dag
Här kommer en kort redogörelse dag för dag, i form av lite dagboksanteckningar. Det var en intensiv resa och det behövdes för att komma ihåg allt vi gjorde.Resan med Qatar Air
Vi flög från Arlanda via Doha, en modern och fräsch flygplats, men det blev en omväg på ett par timmar åt varje håll. Men eftersom flygplanen var rymliga och fräscha med bra “in-flight-entertainment-system” gjorde det inte så mycket.När vi landade möttes vi av många av Monis släktingar och vänner. En trevlig välkomstkommité och smidigt med skjuts direkt till det som skulle bli vår “hem” i två veckor - hos Monis bror Morteza.
Dag 1 (efter fyra timmars sömn) - Iranskt bröllop!
Vi besökte pilgrimsmålet 8:e imamens grav. Kvinnorna var tvungna att ikläda sig en chador, helkroppsslöja, för att inte visa något annat än ansiktet. Fasaden hade vanlig, snygg mosaik utanför, men enormt imponerade spegel- och guldmosaik i taket hela insidan. Väggarna invändigt var täckta med med grön marmor, golvet med röd marmor. Persiska mattor överallt, även utomhus. Man fick därför ta av sig skorna när man skulle gå in i byggnaden.
Det fanns en stor bazaar i närheten som vi sprang igenom, på väg till en god lunch. Ett försäljar-bås i den bazaaren kostar runt en miljon dollar att köpa.
På kvällen skulle vi besöka ett bröllop med en släkting till Monis familj - vi var som ordentliga svenskar först plats, men brudparet kom snart för att vara på plats före de flesta gästerna. Efter någon timme sittandes på det upphöjda "podiet" utbytte brudparet löften och ringar, imamen sprang ut efter att ha frågat bruden och kom tillbaka 30 sekunder senare för att fråga brudgummen också. Sedan blev det presentöverlämning. När den var slut fick alla män lämna rummet och gå till vår egen lokal en våning ner. Endast brudgummen fick stanna kvar.
Vi män satt nere hos oss och snackade politik och hälsade på gamla vänner och släktingar (vi umgicks mest med Monis andra bror Mahmoud). Efter någon timme kom brudgummen också ner till oss och skakade hand med alla. Då började den riktiga festen uppe hos kvinnorna (slöjorna och en del andra täckande kläder åkte av) och dansen började. Det blev även lite dans även hos oss, bland annat någon variant av det vi känner som "kosackdans". Sedan gick brudgummen upp till kvinnorna igen och maten serverades, en rejäl buffé (inte bara kakor och frukt). Någon timme senare var festen slut och brudparet åkte iväg i en fin bil samtidigt som man sköt fyrverkerier.
Dag 2 - vilodag efter bröllopet
Moni och hennes döttrar behövde brottas med den enorma myndighetsbyråkrati som makthavarna skapat. Bland annat skulle de skaffa en stämpel i sina Iranska pass, men efter ett par timmars jagande på myndigheten visade det sig att den egentligen inte alls hade behövts, men myndigheternas syfte var uppnått.På eftermiddagen besökte vi en närliggande by och kollade in småbutiker i en utomhusgalleria och drack bananmilkshake. Till lunch åt vi på en vegetarisk restaurang.
På kvällen blev det BBQ på taket till Mortezas hus. Resten av släkten gjorde oss sällskap.
Dag 3 (1 oktober)
Flyg till Shiraz, på det 5-stjärniga lyxhotellet fick vi sötsliskigt rosenvatten vid ankomsten. Senare gick vi till Vakil bazaar där de bland annat sålde mycket tyger, men även en del annat. |
| En av de många tygbutikerna på Vakil bazaar |
Dag 4 - Persepolis
Vi spenderade heldagen på resande fot. En taxiresa 45 minuter norr om Shiraz fanns ruinerna efter perserrikets huvudstad - Persepolis. Det var inte enormt stort men en hel del lämningar fanns kvar på den begränsade ytan. Imponerande stadsmur, mycket pelare och andra höga statyer samt fina och fortfarande enormt detaljerade väggreliefer. Bland annat fanns en förteckning över alla kulturer man hade kontakt med i form av avbildningar på en särskild vägg “Wall of nations”.Vi besökte också två monument norr om Shiraz, den ena bestod av fyra historiska händelser uthuggna på en klippvägg, Naqsh-e Rajab. Det andra var ett monument med uthuggna salar direkt i berget, Naqsh-e Rustam. Slutligen besökte vi grav-kryptan till Cyrus the Great i Pasargadae.
Vi avslutade dagen på hotellets mysiga innergård.
Dag 5 - Iranskt bad
Vandrade runt i Erams trädgård. En välskött botanisk trädgård mycket buskar och träd. Inte jätteimponerande, men ändå en häftig kontrast till det dammtorra, sandiga landskapet som var det normala i Iran.På hotellet fick vi ett Iranskt bad och massage under dagen. Den var ganska “nypig” och inget jag rekommenderar. På kvällen letade vi ett tag efter en restaurang, men vi hittade ingen så det blev snabbmat vid en vältrafikerad rondell - falafel och korv-vårrullar.
Dag 6 (lämnade Shiraz och flög till Isfahan)
Jag och Emma gjorde ett sista besök på basaaren helt själva. Jag köpte en ny keps eftersom min hade blivit borttappad någonstans, troligtvis i en av de många taxibilar vi åkte i.Lunchen på hotellet var riktigt god och sedan hängde vi i lobbyn i väntan på taxin till flyget.
Den ena taxin vi tog till flyget dumpade oss vid internationella flygterminalen istället för den nationella, trots våra ihärdiga protester på flera språk. Så vi fick helt enkelt traska bort till rätt terminal, där resten av sällskapet väntade oroligt.
Hotellet i Isfahan var sådär (bara 4 stjärnor!). Det var lite rörigt med rumstilldelningen och när vi kom upp på rummen insåg vi att det tydligen var tillåtet med rökning i alla rum, så det var ganska inpyrt.
Dag 7 - Det stora torget
 |
| Shejk Lotf-ollahs moské på Naqsh-e Jahan square |
 |
| Si-o-seh pol bridge i Isfahan |
Dag 8 - Kavir
Tidig morgon - i en fräsch minibuss ut mot Kavir-öknen. Vi hade med oss tre guider/chaufförer. Stannade för att fika i Nain och kollade på den gamla moskén från 300-talet. Slutmålet var bland annat saltöknen. Vi checkade in på “Bali Desert hotell” i Khur, mysigt och med gamla, väl inluggna sängar. |
| Innergården på den gamla moskén i Nain |
Sedan blev det en liten grillkväll i öknen utanför en närliggande by där bland annat kolgrillad, ugnsbakad potatis och färska granatäpplen stod på menyn. Sedan blev det också en ganska sen middag på hotellet.
Dag 9 (flyg tillbaka till Mashad)
Kamelridning stod på programmet. Kändes inte så välorganiserat, ungefär som resten av utflykten, men killarna vid kamel-hägnet hade varit med förr och styrde upp det hela. Vi fick rida i två grupper, båda gångerna med en medföljande kamelskötare till fots, så det gick lugnt till. Det var guppigt, men kul.När vi kom fram till flygplatsen insåg vi att flyget till Mashad var inställt, som vanligt, och vi fick istället dela flyg 4 timmar senare med ett gäng religiösa typer som började mässa och be när planet skulle lyfta. Spännande!
Dag 10 (Kish)
Efter en natt i Mashad och lite ompackning till nya kläder åkte hälften av oss iväg med flyget mot mot Kish. Det var “bara” tre timmar försenat, mindre väntan än dagen innan...På Kish hamnade vi på ett snyggt 5-stjärnigt hotell, i alla fall såg det så ut. Men efter att ha synat det lite närmare insåg vi att hotellet hade sina bästa dagar bakom sig. Sängarna var extreeeeemt hårda! Ungefär som träplankor i något mjukare träslag med ett tunt tygöverdrag.
Vi gick ut för en kvällspromenad i den otroligt fuktiga värmen (över 30 grader även efter klockan nio på kvällen) men fick gå en liten bit innan vi hittade stranden. Kish är något dyrare än övriga Iran, men det mesta är också fräschare (gäller allt från hotell, mat, till taxibilar). Exempelvis var nästan alla taxibilar modernare, typ max fem år gamla, och många Toyotas, snarare än de taxibilar vi åkte i på fastlandet som normalt var inhemskt tillverkade bilar som sett sin 25-årsdag passera.
 |
| Det fanns många fina hotell med påkostade fontäner på Kish |
Dag 11 - heldag på Kish
Vi jagade efter turistkontoret och den mytomspunna mixade badstranden, där män och kvinnor skulle kunna bada tillsammans. Men den hade makthavarna tydligen avskaffat redan samma år som den kom, alltså 2006, så vi tvingas dela på oss i två par - könsvis.På kvinnostranden visiterades alla som gick in efter mobiler och kameror, på männens strand var det bara att betala och promenera in (även om omklädningsrummet delvis var en byggarbetsplats). Kvinnorna sägs ha varit väldigt lättklädda och en hel del till och med topless på sin strand...
Det var lätt att flyta i vattnet med hög salthalt, men man behövde duscha efteråt för att bli av med allt klibbigt salt på kroppen.
På kvällen åkte vi elscooter på strandpromenaden, vi såg en hel del fint och sedan avrundade vi med en trevlig fiskrestaurang vid namn Tutti Frutti.
Nackdelar med Kish - Emma drog på sig en förkylning av växlingarna mellan extrem, fuktig värme och sval luftkonditionering och jag brände mig rejält i solen...
Dag 12 (flyg hem till Mashad)
Näst sista dagen spenderade vi lite Iranska pengar. Jag flög bland annat fallskärm efter en båt. Det var en solig och blåsig stund en bit upp i luften, men det gav inte riktigt den adrenalinkick som jag hade förväntat mig.På flyget hem noterade vi att många av de andra resenärerna hade shoppat som galna. Huvudsakligen de västerländska varor som går att köpa på Kish, men som inte är lika lätt att få tag på i resten av i Iran.
Dag 13 (sista dagen i Iran)
 |
| En av många butiker för frukt och nötter - Hilda saffron |
Vi tog ett nattflyg hem med Qatar Airlines, klockan 04 på morgonen. Det jag uppskattade mest med Qatar Airs flygplan var deras justerbara nackstöd, det gjorde att man kunde komma hem rimligt utvilad efter två intensiva veckor i Iran.
Se alla bilder från resan här på Flickr - Iran 2015
