Väg 77 är fortfarande en trafikfara

Jag skrev i somras om att underhållet på väg 77 i Norrtälje kommun är undermåligt. Ja, så dåligt att vägen bitvis är rent av trafikfarlig.

Och nu är det likadant igen. Fotot är taget någon kilometer väster om Rimbo på väg 77. Och trädet på bilden här hängt så i snart ett par veckor. Är det någon som tror att det kommer orka stå sådär länge till? Det är dessutom bara ett träd av många, som lutar sig över både ledningar och väg.

Jag har kontaktat Norrtelje energi, som  jag sett är ute och röjer träd även i anslutning till vägen, men de hänvisade mig vidare till Trafikverket. Där tipsade jag om faran för en vecka sedan, men jag har inte fått någon återkoppling och trädet hänger det fortfarande olycksbådande över väg 77.

Måste trädet falla ner, riva med sig ledningarna och blockera vägen innan någon bryr sig? Eller krävs det en olycka innan dylika trafikfaror hanteras?

Farligt högt gräs på väg 77 mellan Norrtälje och Rimbo

Jag kör dagligen mellan Uppsala och Norrtälje, huvudsakligen på väg 77 (nej, jag har inte semester än.) och på sista tiden har jag stört mig på att vägen sköts dåligt. Nu på sommaren är det framför allt klippandet av vägrenen jag tycker måste skötas bättre.

Detta är bild från en kurva cirka en kilometer öster om Rimbo, på väg 77. Det höga gräset vid sidan av vägen kan inte bara dölja djur, en reell fara i de vildsvinstäta trakterna, utan även en stillastående bil, en person ute med en barnvagn eller till och med en traktor!

Vad tror du döljer sig bakom gräset?

Oavsett vad som döljer sig bakom kurvan så kan det bli riktigt farligt om man måste bromsa kraftigt eller göra en undanmanöver. Dags för Trafikverket att plocka fram grästrimmern. Gärna innan det händer en olycka.

Jag har ringt trafikverket och de lovade att "titta närmare på detta tillsammans med våra entreprenörer". Vår får se hur fort det går.

I framtiden är förhoppningen att helt slippa den kurviga vägen, men troligtvis sker detta inte före 2016...

Norrtelje Tidning - Väg 77 rustas 2016

Norrtälje Kommun - Trafikverket vill förbättra standarden på väg 77

Snygg Toyota-reklam

Jag har ju en Toyota Prius och tycker den är helt ok. Rymlig, skön att köra och relativt bensinsnål (med tanke på både åldern och storleken). Här har Toyota gjort en snygg reklamfilm som visar hur bra saker och ting kan fungera om man har två motorer som samarbetar, istället för bara en:

Humor om Toyota Prius

Toyota Prius (som jag skrev om bland annat här) har nu blivit en ganska etablerad bil. Speciellt i USA. I Sverige är den fortfarande relativt okänd som modell, men jag får ganska ofta nyfikna frågor och folk som står och tittat på den när jag står parkerad.

Jeff Dunham är en mycket rolig ståupp-komiker/buktalare som driver en hel del med Toyota Prius. Det är sannolikt roligare för Priusägare, men jag hoppas att alla andra också kan uppfatta vad som är roligt:

Find more videos like this on www.truveo.com.

Det skojas en hel del om Prius storlek. Jag anser att Toyota Prius är en relativt stor bil, även med svenska mått mätt. Se bilden på min bil, som jag lade upp tidigare. Och i Jeff Dunhams sketch omnämns den som "brödlåda" och han får raljerande frågor om han "behöver glidmedel för att komma i och ur den". Då kan man ju stilla undra hur stor genomsnittsbilen i USA är...

I uppträdandet skymtar en av hans buktalardockor förbi - Achmed the Dead Terrorist. Här kommer ett klipp med bara honom. Det var såhär jag hittade Jeff Dunham. Trevligt tittande:

Jag är smart

Nu är det bevisat - jag är smart, eller i alla fall snål: ^o^

Den snålaste bensindrivna bilen på marknaden är Toyota Prius, medan den snålaste dieselbilen heter Smart Fortwo. Det visar Konsumentverkets sammanställning över personbilar på den svenska marknaden 2007.

Min bli går (tyvärr) på bensin, men det är i alla fall mycket mindre bensin än de flesta andras bilar. Måste man ha en bil för att kunna komma till jobbet, så kan man ju försöka att tänka lite på miljön i alla fall. Citatet ovan är från Dina Pengars nätupplaga.

Vill du, så kan du läsa hela rapporten på konsumentverkets hemsida.

Gasen i botten

De första tre veckorna på nya jobbet har det verkligen varit gasen i botten. Fullt ös från dag ett och det höga tempot kommer att fortgå ända fram till Sparbanksdagen den 9 juni. (Den sidan är förövrigt en av de första jag gjort i nya jobbet på den externa webben.)

Det är lite tungt att gå upp vissa mornar, men resorna har inte varit alls lika jobbiga som jag befarat. För några veckor sedan köpte jag mig nämligen en bil. Tidigare har jag bara haft studieskulder och undvikit att skuldsätta mig genom att köpa saker jag inte har råd med. Men med 4000 mil vägkörning att se fram emot det kommande året var det nödvändigt att införskaffa en bil som var lite rejälare. Valet föll, mycket beroende på miljöargumentet, på en Toyota Prius - en elhybridbil.

Och den är ganska stor. Gissa vilken bil som är min och vilken som är min flickväns:


Elhybrid låter ganska osexigt, och är det också. För det första drivs den av vanlig bensin. Och för det andra uppför den ganska mycket som en vanlig bil. Den är ganska stor och är därför uppenbart gjord för att köra långa sträckor. Den jag köpte begagnad har, trots att den bara är tre år gammal, redan avverkat nästan 9000 mil. Och själv tänker jag lägga på cirka 4000 på den summan själv. Det som är miljövänligt med bilen är just att bensinmotorn får hjälp av elmotorn när den ska accelerera och batteriet som driver elmotorn laddas dessutom upp varje gång man bromsar. Så tack vare de dubbla motorerna minskas förbrukningen till nära nog hälften av vad en annan bil i samma storleksklass skulle ha. Snittförbrukningen enligt reklamen är 0,42 liter/mil, men egentligen ligger den något högre, cirka en halvliter per mil.

Men bilen är som sagt gjord för att köras långt och med en steglös automatlåda, farthållare och en bra radio så går resorna som på en dans. Jag ser ofta fram emot att sluta på jobbet, inte så mycket för att jag kommer därifrån, utan för att jag vill lyssna på något speciellt radioprogram (ofta Studio 1) på vägen hem eller på en bra skiva (förslagsvis svensk punk).

Men snart är i alla fall 9000 mil uppnådda. Här är ett bildbevis på det. Och nej, det var bara en ren slup att jag körde i 88 km i timman när jag knäppte bilden. Och nej, det var ingen fara, jag hade full kontroll med bara en hand på ratten, jag behöver ju aldrig växla. Bildens kvalitet bevisar väl dessutom ganska väl att jag ändå hade fokus på framförandet av min nya fina bil...