Det är i debattartikeln om den svenska forskningspolitiken
Där tas ekskogen, som anlades på 1830-talet för att flottan skulle ha en säker tillgång till skeppsvirke även i framtiden, som ett exempel på hur farligt det kan vara att ha en forskning som bara fokuserar (kraftsamlar) på ett fåtal områden, eftersom vi aldrig kan veta om hela forskningsområden blir obsoleta.
När ekskogen på Visingsö var färdig för sin leverans, 150 år senare, var i alla fall trävirke som råvaror till skeppsbyggande inte aktuell längre.
Jag brukar dock påpeka att det var en imponerande framförhållning de hade förr i tiden. Det var inget "snack om hållbarhet", det var handling!
Läs mer om Visingsö på visingso.net
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar