Idag hölls rättegången mot seriekännaren och mangaöversättaren
Simon Lundtröm. Han åtalades för barnpornografibrott, för att han hade haft ett par dussin bilder med tecknade figurer som ansågs vara erotiskt utmanande. Alltså serier, tecknade bilder. Detta är olagligt i Sverige enligt Tingsrätten och hovrätten.
Vad Högsta domstolen kommer fram till får vi veta om några veckor. En länksamling för den som vill läsa mer finner du i slutet på detta blogginlägg.
Gästbloggsinlägg
Idag har jag plockat in en gästbloggare som skriver en lite tyngre text än du brukar kunna hitta på den här bloggen. Det handlar om tolkningar av tecknad fiktion och vem som gör tolkningen av vad bilden föreställer.
Skribenten är
Anders Morell,som bland annat återfinns i Facebookgruppen "
Stop comic censorship i Sweden". Gå gärna med i den gruppen du också!
Läs Anders gästblogginlägg:
När tolkning av innebörd skapar
barnpornografi.
Det framgår av flera rättsfall,
till exempel rörande innehav av tecknad fiktion, att begreppet
barnpornografi endast behöver bygga på tolkning av innebörd för
att säga om en bild är olaglig eller ej. I detta inlägg avser jag
alla typer av bilder, såväl fiktion som dokumentation.
Även om vi skulle kunna peka på en
konkret påverkan eller visa på ett brottsoffer så har vi
säkerställt att vi i domstol inte behöver göra det. Vi kan då
utgå endast ifrån vad vi anser att bilden föreställer vilket är
detsamma att lagstifta tolkning av innebörd som sådan.
Ett problem med att lagstifta
tolkning av innebörd är då att alternativ tolkning blir olaglig.
Likaså, om värderingen i sig är lagstiftad så är det den
alternativa värderingen som i sig är olaglig. Det är då en stor
skillnad normativt om lagen sätter tolkning av innebörd i fokus
snarare än den verksamhet som skapar bilderna för att därefter
tvinga oss att använda tolkning av bildens innehåll till att
klargöra vad som gäller.
Ett annat sätt att se på detta är
att vi tolkar det som att 'bilden får inte betyda barnpornografi'
snarare än att 'bilden kan ha skapats som barnpornografi'.
Jag kan inte bevisa det men jag tror
att ovanstående starkt bidrar till att bilder övertolkas både
rättsligt och i vardagen. Med fara för att bli straffad blir du
oftare rädd för att inte välja den tolkning som är
barnpornografisk. Inför varje given bild kan problemet tyckas
marginellt men varje dag så ser människor över hela landet på
mängder av bilder varav de allra flesta är helt oskyldiga.
Det skulle vara konstigt om inte ett
visst antal av dessa ändå undrar över om just deras bild är
laglig och denna effekt verkar kontinuerligt hela tiden. Man kan
också se detta som att genom att endast bero på tolkning av
innebörd så har vi tagit ut bedömningen från sin förväntade
miljö och tagit med den in i vardagslivet.
Vi har sett ett antal märkliga
situationer. Man ska inte förvänta oss att se barnpornografi på en
studentskylt när det dags för examen. Det är inte rimligt att när
man i vardagsrummet tittar på en film, där ens barnbarn leker
nakna, då blir tolkad som barnpornografi på grund av att barnen
råkar ropa könsord som de lärt sig i skolan.
Man kan tycka illa om bilden på
studentexamen och fasa över att barnen ropar könsord på filmen,
och man kan faktiskt till och med lagstifta om detta också ifall nu
samhället tycker det är viktigt, men det är helt taget ur sitt
sammanhang att kalla det för barnpornografi för det har inte med
den verksamheten att göra. Ännu svårare är att ta bedöma
effekterna för bilder som aldrig kommer i tryck eller sållas bort i
olika sammanhang då människor är rädda för att bilderna ska
tolkas fel.
Jag gissar att de flesta anser att
det redan finns för mycket barnpornografi utan att lagstiftningen
dessutom ska driva våra medvetanden till att ta fram ännu mera när
faktiskt inte är relevant. Det normativa ska aldrig vara att det i
sig är fel att tolka bilden annorlunda men att du kan avkrävas
ansvar för att hantera bilder som bygger på en aktivitet som leder
till sexuella kränkningar av barn.
När vi lagstiftar om sådant där
innehållet i information spelar en så central roll så anser jag
att det är mycket viktigt att man i motiveringarna skriver in vilken
konkret påverkan man avser och att det är övertydligt för annars
lagstiftar vi istället värderingarna som sådana.
Tanken har slagit mig att
barnpornografilagen istället borde namnges som 'deltagande i
barnpornografisk aktivitet' eller liknande. På något sätt bör det
tydliggöras extra mycket varför bilder är brottsliga att sälja,
köpa, sprida eller inneha.
Kränkning av ett generiskt begrepp
som barn i allmänhet måste då tas bort ur lagtexten, vilket jag
anser ska göras oavsett, och istället tvinga lagstiftare att
tydligt konkretisera vilken påverkan som avses. Det ska aldrig bli
så att det i sig är olagligt i sig att tolka bilden annorlunda men
att du kan avkrävas ansvar för att hantera bilder som bygger på en
aktivitet som leder till sexuella kränkningar av barn.
/Anders Morell, Stop Comics censorship in Sweden
Tack för din text Anders - och du som läser får gärna sprida Anders text och tankar vidare.
Läs mer om Mangadomen
De senaste dagarna har som sagt varit fylld med artiklar om Mangadomen, här är de flesta jag har hittat:
"Jag är tveksam till hur en fällande dom ska gagna de barn som utsätts för riktiga övergrepp som dessutom dokumenteras. Frågan har ett högt principiellt värde för hur rättstillämpningen i fortsättningen ska föras."
Mer från SvD:
"Det är orimligt dels därför att varje undantag i grundläggande tryck- och yttrandefrihet bör hållas så snävt som möjligt och dels för att det tar fokus från de verkliga brotten. Det vi alltså måste inse är att önskan att få bort allt vi inte tycker om är farligt för vår frihet och motverkar sitt eget syfte."
Sveriges Radio har rapporterat mycket:
Karl Andersson på
Aftonbladet kultur har intervjuat tecknaren av en av de biklder som fälldes som barnporr i tingsrätten (men friades i hovrätten) -
”Bilden är pornografisk”
En fyndig och pedagogisk bild av
@Svaret på twitter:
 |
| Är de påhittade figurerna "färdigpuberterade" eller inte? (bild här) |
Jag avslutar med det senaste som kommit in, från kvällens nyhetssändningar, med en intervju av den åtalade Simon Lundström:
"Den politiska debatten är inte riktigt kuplett-baserad", avslöjar Sophia Blomqvist lite besviket.
