Uppdateringstakten på den här bloggen är inte vad den var förr. Delvis eftersom Facebook och andra medier tagit över en spridandet av intressanta länkar och möjligheten till debatt, och delvis av andra orsaker.
Men jag har inga planer på att låta bloggen falla i glömska (eller bli en ren resedagbok). Därför har jag tidigare sneglat på projektet Blogg100, men jag har känt varje år att det projektet är lite för stort för mig med drygt 3 månaders engagemangshorisont. Så när Sophia tipsade om #Blogg24 så kände jag att det var helt rätt. Även om det kommer just nu, vid en tidpunkt på året då man har som mest att göra. Speciellt gäller detta på jobbet i år, då vi utöver allt det vanliga också ska öppna ett nytt bankkontor.
Är du också intresserad av att delta i #Blogg24 så kan du också anmäla dig till Facebookgruppen. Det är frivilligt men gör man det i grupp så kan man eventuellt få lite pepp och goda råd ifall (eller kanske snarare när) inspirationen tryter...
Många amerikanare kämpar nu med näbbar och klor för att stoppa de två snarlika lagförslagen SOPA och PIPA, vilka har som främsta mål att stoppa all typer av upphovsrättsintrång på internet. Detta inkluderar allt ifrån bilder på roliga katter (som du inte äger upphovsrätten för), till videoklipp som du själv spelat in men som innehåller någon detalj som är upphovsrättsskyddad. Till exempel en låt som spelas på en radio i bakgrunden på din video.
Varför är censurlagar som SOPA så problematiska? Här är fem korta argument:
2: When the ███████ ██████ ███████ ███ ███████ ██ ██ ████ ████ ████ █████ ██ ██ ████████ ████.
3: I have no █████ ████ ████ ████ ██ ███ █████████ ██ █████ ███ ██ █████.
4: As Thomas Jefferson said, "████ ███ ████████ ███ ███████ ██ ██ ████████ █ ███████ ███████."
5: Once they have this power... ██ ███ ██████."
Eller också försöker vi hålla oss så långt borta från censurlagar som möjligt...
Det enda raka sättet att stoppa lagarna är att amerikanarna själva uppmärksammar detta och stoppar dem. Vi andra kan bara bilda opinion och försöka sprida information:
SOPA och PIPA på väg att stoppas?
Som tur är så är motståndet mot lagarna SOPA och PIPA ökat massivt. Även många utanför USA har reagerat och försöker hjälpa till att sprida budskapet. Även den svenska grundaren till spelet Mincraft har stängt ner sina sidor. och spelet. Jag har bland annat sett denna kommentar:
Ett kraftigt Lycka till! skickar jag till mina amerikanska nätaktivister och alla andra! Jag älskar internet och hoppas at ni kan "rädda det"!
Henrik Alexandersson, HAX, är en av Sveriges mest lästa och inflytelserika politiska bloggare och ordförande i Frihetsfronten. Han anses av vissa vara allt för drogliberal, av andra mest en udda figur långt ut på den politiska högerkanten, men trots det och trots att han ibland kritiseras för att ha "sålt sig" till Piratpartieti Bryssel och sin brokiga bakgrund, så kvarstår han som den svenska liberalismens klarast lysande stjärna. Och det är precis vad vi behöver just nu.
Detta blogginlägg är helt enkelt en hyllning till Henrik Alexandersson - Agitatör, pedagog och envis liberal.
Jag tänkte exemplifiera med ett gäng länkar och citat från Henriks vasst formulerade blogginlägg som jag sparat det senaste året och inte vetat vad jag ska göra med, så jag lägger ut dem här på bloggen. I många fall skulle jag vilja citera hela inläggen eftersom han ofta skriver med en tydlig tråd genom hela inlägget, men jag ska försöka lägga band på mig och hoppas att du istället klickar dig in på hans blogg och läser texterna. Det är en salig blandning av rättssäkerhet, yttrandefrihet, övervakning, korporativism och vanlig liberalism, allt paketerat i välformulerade inlägg.
"Tänk dig ett land där ledande politiker vill straffa människor redan innan de har blivit dömda. Ett land där det räcker att vara misstänkt för något för att råka illa ut. [AskGate, delar av skattelagstiftningen m.m.]
Tänk dig ett land där en övervakningsmyndighet har rätt att registrera medborgarnas politiska åsikter, eventuella religiösa hemvist och sexuella preferenser. [FRA]"
"Sverige håller på att bli ett land där människor måste oroa sig för vad de säger, vad de gör, vem de kommunicerar med och var de befinner sig. Ett land där folk inte vågar göra något som ens skulle kunna misstolkas som misstänkt. Ett land där spontanitet, uppriktighet, protester, känslor och frimodighet kan vara farliga saker."
"Det är därför det är så lätt att avfärda varningar som nojor, rättshaverism, alarmism eller dumheter. Så länge det inte finns någon konkret konspiration att peka på, så länge kommer allt att fortsätta att gå sin gilla gång. På sätt och vis håller man på att krama friheten till döds.
All makt korrumperar. Ger man människor verktyg för att öka sin makt, utöka övervakningen och leva i en värld av små väntjänster – då kommer de att utnyttjas. Inte nödvändigtvis av illvilja. Utan på grund av att de gör det möjligt."
"Hur stark måste intentionen att göra något olagligt vara för att staten skall ingripa? Hur skiljer man intentioner från fantasier, skitsnack och rykten?
Och ger inte detta staten möjlighet rättfärdiga i stort sett vilka rättighetskränkningar som helst mot enskilda individer – utifrån rätt vaga misstankar och ungefär samma resonemang?"
"En rimlig sådan linje skulle kunna gå här: Medborgare som inte har en personlig och konkret misstanke om brott riktad mot sig skall inte kunna utsättas för övervakning.
Den gränsen har visserligen för länge sedan passerats. Men den skulle kunna vara en rimlig markör för hur mycket vi vill rulla tillbaka övervakningsstaten. I vart fall i första ronden.
(Jämför med den aktuella satiriska demonstrationen - Keep fear alive.)
"Man skulle även kunna ta en del exempel som rör fildelning, hetsbrott, sex och alla åsiktslagar som inte minst EU tvingar på oss. Det behöver inte ens vara något som är olagligt i Sverige. Begås ett "brott" som är straffbart i till exempel Litauen (att uttrycka sig positivt om homosexualitet) eller Frankrike (att ifrågasätta det turkiska folkmordet på armenier) på internet – då kan dessa länder begära den misstänkte utlämnad med hänvisning till EU:s internationella arresteringsorder."
"Men som bekant börjar rättssäkerheten vackla betänkligt under Reinfeldts regim. Det är som om de liberala demokratiska principerna har ersatts av något slags arrogant neocon-attityd. Där staten är det centrala. Där medborgarna är undersåtar, vars rättigheter man kan ta ifrån dem utan speciellt mycket eftertanke. För att man kan. Utan att behöva förklara sig. Den bistra, stränga staten."
"Så visst. Ibland är man så trött på nynazism, terrorism och barnporr att man är kräkfärdig. Men man får inte vika undan eller tystna. Gör man det, då öppnar man dörren för något ännu värre. Nämligen för det demokratiska samhällets självdestruktiva sida – där vad som helst, vilket övergrepp som helst, kan motiveras med att det sker i enlighet med i god demokratisk ordning fattade beslut."
"Men nu är det valrörelse. Och då väger de flesta väljare trots allt friheten mot pengar och mot något slags föreställd trygghet.
Så där har det pågått länge nu. Förr eller senare kommer vi till en punkt där vi måste ta och kamma till oss vad gäller frihet, demokrati och rättsstatens principer. Den punkten kommer närmare för varje riksdagsval som avverkas. Och jag skulle vilja påstå att den är rätt nära nu."
"Respekt för individen är också ett bra skäl att vara misstänksam mot politik i största allmänhet. Politik är tvång, som ytterst kan upprätthållas med våld. Politik är att låta en majoritet tvinga på en minoritet sina idéer och lösningar, vilket sker överdrivet ofta och som regel i onödan. Alla människor är olika. Så varför då inte låta dem göra sina egna val, istället för att tvinga på dem monolitiska lösningar som förutsätter att one size fits all?"
Alliansen behöver människor som Henrik Alexandersson
Tänk om alliansen skulle få fram en eller ett par tydligt ideologiskt stringenta talespersoner, som kunde agitera, argumentera och driva på borgerligheten utifrån ett liberalt perspektiv. Hur mycket skulle vi då inte vinna i det långa loppet? Förvalta det Sverige vi har håller ett tag till, men sen då? Nej, jag hoppas att Alliansen anlitar några ideologiska talespersoner, såsom Henrik Alexandersson, då kanske vi äntligen kan lyckas bryta Socialdemokraternas nästan 100-åriga grepp om Svenska folket?!
Det behövs någon som, med stort engagemang, försvarar de friheter som vi faktiskt måste ha för att få kalla oss ett demokratiskt land. Känner du till någon annan utåtriktad person som är lika bra på att entusiasmera och engagera människor som Henrik Alexandersson är - se då till att de får ett jobb inom alliansen omedelbums!
(Ett annat lästips - Hans Egnell - som i alla fall spelar ibland i samma division som Hax ibland.)
"Det fina med HAX är att han har förmågan att identifiera den inneboende faran i politikernas vällovliga strävan att skapa det perfekta samhället.
Förpackat med vackra ord är det nämligen lätt för en medborgare att nicka instämmande till kampen mot terrorismen, pedofilerna, spelsajterna, den fria spriten, den grova kriminaliteten, hoten mot välfärdssamhället, klimatet, etc, och bli glad över att politikerna med engagemang och patos inför massövervakning, internetcensur, motbok, und so weiter. För en politiker kan väl knappast vilja göra oss medborgare något ont? Vi skulle ju inte rösta på den/det partiet i så fall. Eller...?
Men så dyker vår gode Henrik upp! :-)
Och han lyckas inte bara förklara vilka hot dessa politiskt betingade förslag/åtgärder i sig innebär/skapar, utan han påminner även oss "liberala" lärljungar om vikten av att vara konsekvent i vårt tänkande för att inte själva hamna där politikerna är. Det är faktiskt hans styrka som skribent och politiskt engagerad.
Dessutom är hans formuleringskonst ett föredöme - detta utmärker alltid en god pedagog. Jag är stolt över att ha kunnat följa hans gärning under många år, och jag ser fram mot vad som komma skall från hans sida.
Jag delar HAX känsla av att sakna en fast partipolitisk tillhörighet. Även jag är en Moderat i exil. Men det är 2000-talet nu, och bloggosfären visar mycket väl att en liberal folkrörelse fungerar som idémaskin även utan en partiorganisation. Det känns skönt att leva i den här tiden - all politisk idioti i Sverige till trots. HAX gör det lite lättare att stå ut."
Berglin är ger en lysande bredsida mot alla sociala medier i dagens SvD:
Jag tänkte först inte posta den, men så läste/såg jag ett roligt blogginlägg hos Julia Skott - Ibland är det svårt med middag - och insåg att Berglin faktiskt har helt rätt! (som alltid!)
Mitt och Henriks debattinlägg på Svenska Dagbladet igår - Vi värnar integriteten - där vi säger att vi tillfälligt överger den traditionella blockpolitiken till förmån för att stoppa övervakningssamhället, bland annat FRA-lagen, Ipred och Datalagringen, har fått en hel del gensvar. Mest av Pirater såklart, som är glada över att ha fått minst ett par röster till.
Henrik tackar för allt stöd och sammanställer lite länkar på sin blogg - Tack för allt stöd! - Jag tänkte göra något liknande här.
Bästa citatet från igår stod Magnihasa för i inlägget - Awesome!
"Fenomenalt episk awesomeness på en skala som går bortom den geologiska institutionens största diagram!"
"På sina respektive bloggar utvecklar Brändén och Berglund sina tankar och motiv ytterligare. Det är stark läsning som jag verkligen rekommenderar, och mellan raderna kan man ana både frustration och djup sorg över att behöva vidta dessa åtgärder. Jag känner just nu en så djup respekt för både Markus Berglund och Henrik Brändén att jag inte riktigt kan uttrycka den i ord, och de som läst mig ett tag eller pratat med mig någon gång vet att det är ovanligt.
Tack för ert patos, för er principfasthet och inte minst för ert stöd. Ni är vinden i våra segel."
OlofB utsätter mig och Henrik för hans första vlogg-test - Korta kommantarer
"Att dagtinga med sitt samvete och byta åsikt för sitt partis skull – eller att byta parti på grund av de åsikter man har och de principer man står för, det är något som många just nu funderar över. Det senare alternativet är helt klart det hederliga sättet att hantera frågan."
Jag ser det som ett friskhetstecken för demokratin att människor tänker igenom om det parti de en gång anslutit sig till, och som man dessutom arbetat aktivt för, håller fast vid sin ideologi eller ändrar sig i en riktning som inte stämmer med den egna grundövertygelsen. Problemet är dock ofta att det inte finns goda alternativ att gå till bland riksdagens partier. Avideologiseringen brer ut sig alltmer.
[...] Jag hoppas verkligen att de gamla partierna inser att de är på fel väg. Om inte årets val blir ett uppvaknande så kan smällen bli än värre senare. Det finns ju nya partier. Det är inte obekant att jag sympatiserar med ett (pp) och starkt ogillar ett annat (sd). Poängen är att de inte hymlar med vad de vill, vad de står för.
"Måste börja med att gotta mig åt Markus ”Lake” Berglunds och Henrik Brändéns modiga beslut att i en Brännpunktartikel stå upp för de frågor som Piratpartiet brinner för. För dem är Ipred-lagen, FRA-lagen och datalagringsdirektivet inget som man kan rycka på axlarna åt, vilket de tongivande partiledarna både till höger och vänter gör."
"Jag har tidigare ställt frågan om vi med sympatierna hos andra partier, kan och bör hjälpa Piratpartiet genom stödröstande. Här ser vi två personer som inte bara snackar, utan som också gör."
"Som jag påpekat i tidigare inlägg är knappast PP ett vitt blad som uppstått ur ingenting. Det är f.d. alla-möjliga-partier från riksdagen egentligen."
Det händer ganska ofta att folk hamnar i ekonomisk knipa, skillnaden är att nu är det många som vågar vara öppna med det. En väldig transparens.
För ett par år sedan var Dick Erixon ute och berättade att han inte skulle ha tid att blogga i samma utsträckning som han gjort, om han inte fick "betalt" för det. Han drog in 90.000 kr på fem dagar i rena bidrag och sedan skapade Dick en affärsmodell där intresserade kan få tillgång till extra material, mot en liten peng.
Nyligen var Blogge ute och tiggde pengar, på grund av en fet kvarskatt (drygt 61.000) som han dragit på sig - Skahahahahahatteåterbäring. Blogge fick in nästan 37.000.
Stötta Livbåten-Marcus!
Nu, senast i raden är Marcus Fridholm, på Livbåten. Han berättar att han behöver 70.000 för att hans dator och andra arbetsredskap håller på att trilla sönder i sina beståndsdelar.
Själv satte jag in en liten slant nyss. Mest för att jag gillar all den kunskap och klokskap han bjuder på, gratis. Jag kände att jag gärna ger något tillbaka nu när jag råkar ha mer pengar än honom.
Jag hoppas andra, som också har sitt på det torra kan ge honom lite pengar, eller jobb. Han kräver inte bara allmosor, han tar tacksamt emot uppdrag som frilansare och dylikt också. För skriva, det kan han... Hoppas det går bra och allt löser sig Marcus!
Det är ett intressant fenomen med dylika insamlingar, en typ av crowdsourcing bland bloggare. Jag ser egentligen inga problem med detta, men det ska bli intressant att se om det kommer bli vanligt i framtiden?
Flattr (som jag för övrigt fick tillgång till via Jocke nyligen, men inte hunnit börja använda än) kommer kunna ge småslantar som uppmuntring, men jag tror inte det kommer kunna samla in 50-60 tusen...
Det är omvälvande tider vi lever i. Våra "lägereldar" falnar. Göran Rosenberg skrev om det för ett tag sedan i tidningen Journalisten - Våra lägereldar falnar långsamt
Han konkretiserar den fragmentisering som vi ser på allt fler ställen:
"Lägereldar är program som samlar stora mängder tittare i många åldersgrupper från skilda kategorier. Lägereldar är program som många människor från skilda delar av samhället kan referera till och samtala om och som därmed föder ett slags gemenskap mellan dem. Lägereldar är numera ovanliga eftersom alltfler program vänder sig till speciella tittargrupper i speciella åldersgrupper med speciella intressen och köpvanor."
Göran blickar också mer framåt:
"Lägereldar kommer sannolikt att bli än mer ovanliga i takt med att utbudet av kanaler och program blir oändligt och samlingen kring utbudet görs alltmer oberoende av tid och rum. När var och en var för sig kan samlas kring vadsomhelst närsomhelst, blir det rimligen allt mindre som vi gemensamt kan referera till och samtala om och få gemensamma minnen och erfarenheter av.
De lägereldar som ännu finns kvar (att döma av tittarsiffror) är enstaka underhållningsprogram och stora sportevenemang, gärna i kombination med något slags tittaraktivitet som att SMS-rösta eller slå vad. De lägereldar som snabbt falnar är politikens och publicistikens."
Marcus Fridholm och Göran Widham på Livbåten skrev för ganska länge sedan ett lysande inlägg om lägereldar och vår kulturkonsumtion - Tillbaka till lägerelden – cirkeln är sluten
Fokus ligger på "The long tail" och hur vår kulturproduktion och -konsumtion har förändrats. De avslutas med detta stycke:
"De professionella skaparna kommer ersättas av skapare med olika grad av talang. Publikens intresse kommer att lyfta de som inte tillhör den långa svansen utan snarare det feta huvudet."
"1996 så var det över 50 TV-program som lockade fler än 25 procent av de svenska ungdomarna att samtidigt se på TV. [...] Som en jämförelse var det under 2009 endast två program som lyckades med denna bedrift: Melodifestivalfinalen och Kalle på julafton. Det blir stadigt färre och färre lägereldar. Det tycks som att mikromedia regerar."
Titta på Starcraft-matcher online
Det som är riktigt spännande är att vår mediakonsumtion förändras varje dag. Själv har i princip slutat titta på TV och gått över till "mikromedia". Är det något bra program från "traditionell TV" som jag blir tipsad om av en vän, så hittar jag det ofta på webb-TV. Personligen föredrar jag dock oftast att se en bra Starcraft 2-match framför en halvtrist fotbollsmatch. För ja, E-sport är på kraftig frammarsch och börjar bli mer och mer professionell. På Dreamhack senast översteg den samlade prispotten i deras turneringar 600.000 kronor!
Och eftersom uppmärksamhet och pengar börjar figurera i e-sportsammanhang finns det också mer intresse från de traditionella medierna. Turneringarna från Dreamhack sändes av SVT, men enbart på nätet. Intel Extreme Masters, kommer att sändas av Eurosport. (här en äldre DN-intervju om e-sport på Eurosport)
Men frågan är om många unga, datavana fans som kommer sätta sig framför TV:n för att titta på e-sport? Själv föredrar jag att surfa runt på nätet och kolla på de matcher jag tycker verkar intressanta, kommenterade av personer som jag tycker om, när jag själv har tid. Jag vill inte sitta och vänta på ett specifikt klockslag i soffan och lyssna på den kommentator som Eurosport har valt, referera de matcher de har tid att visa mellan sina reklampauser. Varför ska jag göra det?
Vill jag exempelvis se matchen mellan svensken MadFrog och Ukrainaren White-Ra på Scrap Station, en ganska omtalad match nyligen, så kan jag välja mängder av sätt. Jag kan ladda ner matchen själv, och titta på den i mitt eget tempo, spola fram och tillbaka och köra intressanta delar i slow motion. Eller så kan jag titta in hos någon av alla de som kommenterat matchen.
Min favorit bland kommentatorerna just nu är Day9. Han har en stor skara tittare, och är bland annat inbjuden som "expert-kommentator" vid just Intel Extreme Masters i Tyskland. Han är "bara" student och bor i USA, men blir alltså inbjuden som special-gäst till evenemang i Europa! Och med tanke på att det är e-sport han pysslar med är det intressant att han inte ens har en vettig hemsida! Man kan se en halvhjärtat uppdaterad forum-sida med hans "Day9 Dailys", som han spelar in nästan varje dag, där han analyserar aktuella matcher och kommer med tips och goda råd. Jag brukar istället kolla efter nya klipp via hans Blip.tv-arkiv, där ser man allt han lägger ut.
Day9:s referat från MadFrog vs White-Ra-matchen kan du se här:
HD är också riktigt stor inom e-sportreferat. Han har drygt 165.000 prenumeranter på sin YouTube-kanal. Fler än många nichkanaler i Sverige!)
Eller så kanske jag har hittat en favorit bland någon av de många andra hobby-kommentatorerna som också kommenterat samma match, exempelvis; xHydrax, JHancho, burgback, eller kanske på tyska - matchreferat genom HDHomerJ (han har nästan 10.000 prenumeranter).
Alla kommenterar alltså samma match, men alla gör sin egen analys/referat och på sitt eget sätt. På samma sätt har jag tidigare har kunna välja mellan att ta del av exempelvis en hockeymatch via TV eller Radio, men nu har alternativen för mig som tittare mångdubblats! Än har vi dock en liten bit kvar till det som Göran Rosenberg kallade "oändligt antal kanaler". Men det närmar sig, för gillar jag inte den ena kommenteraren eller de matcher hen visar - så byter jag bara till nästa.
Det ska bli spännande att se om utvecklingen fortgår i samma takt och om våra "traditionella medier" fortsätter marginaliseras, då de inte kan hänga med i fragmentiseringen bland tittarna. Eller är det helt enkelt så att de inte har fattatvar vi är på väg?
Ps, missa inte heller videon på när TLO, aka TheLittleOne spelar sina kvalificeringsmatcher till Starcraft 2-ligan. Då får han möta vanliga, medelmåttiga amatörer (som mig). De har ungefär lika stor chans som en krukväxt skulle ha att freda målet när Zlatan kommer fri i straffområdet! TLO utklassar folk på underliga, men underhållande sätt!
Frukostseminarium hos JMW om sociala medier. Med bland annat Edvard Unsgaard som gäst. Även Farmor Gun och iMike är på plats i den engagerade publiken.
Där uttalar sig medieforskaren Ester Pollack. Hela artikeln verkar vara ett hophok baserat på en årsgammal SvD-artikel. Vilket scooop! (*slut ironi*) Att både ursprungsartikeln och den "undersökning" som "analyseras" är full av felaktigheter och en massa logiska felslut gör inte IDG-artikeln som helhet mer trovärdig direkt...
Som exempel kan man nämnas att Ester hävdar att "medieelitens kontroll är kvar", men i samma andetag påpekar hon att "bloggarna konkurrerar med tusen andra fenomen". Och just det senare är väl ett typexempel på att mediaeliten inte längre har kvar lika mycket kontroll. För även om maktkoncentrationen i svensk media är stor så innebär ju fragmentisering att jag som mediakonsument har en helt annan valfrihet att välja och välja bort stora delar av utbudet.
Det mest patetiska i "undersökningen" är när de har letat efter "kända politiker som bloggar" och bland annat hittat Carl Bildt, Thomas Bodström och Gudrun Schyman. Och med dessa tre bloggar som "vetenskapligt, statistiskt underlag" drar de slutsatsen att poltikerbloggar "inte kan sägas ge röst åt någon som annars inte kommer till tals.". Oväntat slutsats, med det underlaget?!
Även SR:s Ekot har "granskat" politiska bloggare och försökt att förutsäga hur mycket påverkan de kommer ha i valet i höst. De kommer fram till att många kandidater kommer försöka använda sociala medier som en kanal att nå väljare, men att det kanske inte får en avgörande roll. Lite mer nyanserat...
Alliansbloggarna kommer påverka
Ett gäng som bestämt sig för att påverka valet genom aktivism i sociala medier
är de alliansbloggare som träffades i Stockholm i måndags, under "ledning" av Mark Klamberg. En mycket stimulerande diskussion ledde kanske inte fram till jättemycket, men bara det faktum att ett gäng frifräsande liberala bloggare träffas och nätverkar stärker det opinionsarbete som pågår online.
Bloggare påverkar mer än många tror
Jag tror på styrkan i Internet, dess möjlighet att skapa relationer mellan människor, ge en röst åt de som inte annars hade hörts och utveckla vår demokratin. Jag återpublicerar filmen - Advanced Being intervention, för det visar så bra vad jag känner för internet:
Det pågår nu två större projekt som handlar om att dela med sig av din kunskap, kreativitet och inspiration. Det ena är TEDxStockholm, som pågår under en hel vecka, 17-24 april. Det är bland annat bröderna Härén som arbetar som kreativitetskonsulter, som har dragit igång det multipla TED-inspirerade evenemanget.
Det andra eventet som också bygger på devisen Sharing is Caring är Sharea i Göteborg:
Man måste anmäla sig, men det kostar inget att gå dit, istället är:
"Inträdesbiljetten det innehåll som du själv bidrar med. Sharea är öppet för alla: privatpersoner, företag, organisationer och institutioner. Tanken är att skapa ett forum för människor att mötas över generationsgränser, intresseområden och yrkesroller."
Internet, fast på riktigt
Vi människor är sociala och har alltid haft ett behov av att mötas och prata andra. Ibland i större samlingar och ibland i mindre. Men nu har mängden evenemang ökat något ofantligt, och framför allt så sprids idéerna mötena vidare till andra.
Jag tror delvis det är internet som har skapat en guldålder för denna typ av event. Ju mer internet möjliggör att vi kan kommunicera med varandra, desto mer ser vi möjligheterna av att ha så bra möten som möjligt. Det är också lättare att samla riktigt skärpta personer/deltagare/föreläsare till ett event eftersom man kan hitta dem med hjälp av internet.
Jag tycker dessutom hela Bloggsfären är ett ständigt "pågående möte" där folk delar med sig av sin kunskap, sin kreativitet och sin inspiration. Mötena jag nämner ovanför är alltså som en katalyserad form av internet...
Även Piratpartiets årsmöte har som mål att använda internet till att samla så många bra idéer som möjligt och sedan, genom total transparens, sprida dessa till en vidare publik. Spännande att de använder nya mötesformer. Miljöpartiet har relativt traditionella årsmöten, med små förändringar jämfört med "gammelpartierna".
Den groda från Ekots nyhetssändning som jag hittade och lade upp på bloggen för en månad sedan har nu hittat lite fler besökare. Det är Buzz, en samlingssida för skojiga och intressanta länkar som fått ett tips och lagt upp en länk.
Antalet lyssnare, på det månadsgamla klippet, har på två dagarfyrdubblats!
Det är spännande att se hur internet fungerar, med saker och ting som kommer i vågor, går ett varv runt jorden och sedan kommer tillbaka igen. Detta klipp vart uppmärksammat av en större publik först efter en månad. Men det kanske kommer en ny våg senare?
Mycket "Tummen upp" Extra roligt är att länken till ljudklippet har fått mest "tummen upp" den senaste veckan av Buzz-besökarna och de flesta som kommenterar är positiva. "Buzz-konnässörer" brukar annars kunna vara ganska kräsna.
Dock är det någon som är osäker på om klippet är redigerat, men nej, jag har bara tagit bort det som är före och efter ljudklippet. Jag har sparat original-filen om någon vill ha bevis.
Framför allt kommer internet innebära en stor, jobbig omställning för vår demokrati eftersom makten fördelas ut från toppen av samhället och ut till allt fler medborgare, som nu kan göra sina röster hörda och lättare kan granska makthavarna och bilda opinion för sina åsikter. Internets (vår) kollektiva styrka kan användas till mycket gott, och gör också det för det mesta:
Jag transkriberade hela texten, för den är så jäkla bra!
Greeting Citizens of earth!
My people have developed technologies which allow us to throw off our physical form and travel great distances in the blink of en eye.
We are in dialogue with your leaders to help the human race survive it´s infancy, for we believe in you.
We're helping your scientist find cures for diseases which afflict your bodies. And helping you to preserve you planet's most precious resources.
Many among us wage peace and one day, with our help, war may be a thing of the past. Our army is a billion strong and growing.
We are the people of the internet and together we are shaping the future of human kind.
(Text) Is the internet the greatest power the world has ever seen?
Eller Rick Falkvinge, Piratpartiets ordförande kärnfullt som uttrycker det:
"Och i denna svärm, i detta globala medvetande, så har en femåring i Uganda som precis fått sin första datorprecis lika mycket tyngd som du och jag i de rika I-länderna. Fantastiskt räcker inte för att beskriva det."
Mer om yttrandefrihet
Avslutar med ett lästips från Magnus Betnér, där han kritiserar alla som säger sig försvara Lars Vilks yttrandefrihet och hans rätt att publicera vilka dumheter som helst. Yttrandefriheten är en ovillkorlig rättighet och jag hänvisar i övrigt till Henrik Alexandersson.
Jag har närt en förhoppning om att vi i västvärlden bor i en rättsstat. Den fick sig en rejäl törn för ett par år sedan, när jag hittade den här nyheten om kanadensisk polis som infiltrerar en fredlig demonstration och planerar att provocera fram ett upplopp så deras polis-kollegor kan använda våld till att stoppa de övriga demonstrationerna (läs mer på ETC).
Nu har liknande händelser även dokumenterats i Sverige av en medborgarjournalist vid namn Jesper Nilsson. Han fotade två poliser som hade stoppat ett par ungdomar vid Hornstulls tunnelbanestation, men blev då hotad och utpressad av dessa två poliser som ville att han skulle radera bilderna och den film han hade tagit. Alternativet han ställdes inför var att gripas och drogtestas, eller helt enkelt ta bort bilderna.
Bloggar skriver dock minst lika bra om händelsen. Den enda skillnaden är att de inte når ut till lika många, men det försöker man ju råda bot på: Anders Widén, skriver slagkraftigt om eftertänksamt, som alltid: Kontrollivrarnas kontraproduktiva metoder
Jag grät också när jag såg Jonas bilder från ett bröllop i Sidney, men då var det snarare av den glädje som Jonas med sin kamera lyckas förmedla av brudparets lyckligaste dag.
Johan Folin, student och inhoppande som ledarskribent på Södermanlands Nyheter, har mottagit starka rekommendationer, närmast hot, för att han ska plocka bort ett inlägg av Mäklarsamfundets VD, där Johan beskriver hur dålig behandling hans närstående blivit utsatta för av en mäklare. Mäklaren var alltså med i Mäklarsamfundet och bussar förbundets VD på en privatperson. Väldigt oseriöst att försöka skrämma någon till tystnad på det sättet.
"Idag kontaktas Johan av Mäklarsamfundets VD, Jeanette Gustafsdotter. Inte för att be om ursäkt eller för att förklara att den skräckupplevelse som förekommit här inte alls är förenligt med mäklarsamfundets krav på professionalitet och uppförande. Nej då. Istället hotar hon Johan med polisanmälan för förtal om han inte tar ner sitt kritiska inlägg!"
"Om man är en organisation som säger sig värna yttrandefrihet så får man också ta att man ibland får kritik. Om man har människor i organisationen som inte håller måttet bör man se till hantera det med eller utan anmälan. Att ringa och försöka få människor att ta bort blogginlägg brukar sällan signalera öppenhet och vilja till diskussion."
Boyahed, all over again Det hela påminner mycket om den rävsax SVT satte sig i för ett år sedan när de, med hjälp av sina jurister, stängde ner Boyahed. (läsa alla mina inlägg om det här)
Som kommenteraren, Wilhelm Svenselius, säger hos Johan Hedin:
Någon borde se till att alla press- och marknadschefer (och deras advokater) läser på om Streisandeffekten, så skulle sådana här fånigheter undvikas :)
Helt rätt! Här kommer lite fler gratis tips:
PR-tips till mäklarsamfundet om någon skriver elaka saker om mäklare på internet:
Ta kontakt med personen i fråga och tacka för att de uppmärksammar förbundet på en sak som de kan förbättra. I dagens konkurrensutsatta samhälle har man inte råd att ha dålig verksamhet, då går kunden till någon annan.
Lova att rätta till problemet/felet.
Kompensera personen så att hen blir nöjd.
Tacka igen.
Fråga om det är möjligt att personen kan komplettera det redan skrivna med information om kompensationen och det nu korrigerade problemet. (Men be inte att få det borttaget, det skapar bara mer problem eftersom inget "försvinner" från internet!)
Behöver ni mer hjälp så kan man bistå med en kortare utbildning, till ett rimligt pris!
Blogge Bloggelito, aka Niklas Dougherty, återupptog sitt bloggande för ett par månader, efter en längre paus. (Han har lite för mycket att säga för att kunna hålla tyst, antar jag.)
För ett par dagar sedan var han på riktigt provocerande humör och skrev inlägget Made in NK där han skriver om hur han gärna köper kläder gjorda av barnarbetare.
Kort citat:
"[..] och jag skiter fullständigt i om produkten tillverkats av traffickade sexåringar i Bangladesh."
och
"Skulle det således dyka upp en märkning som visar att kläder tillverkats i en barnfri miljö skulle jag med säkerhet köpa konkurrentens produkt, självklart dels för att den är billigare men framförallt för att barnarbete är bra."
Men han har, som oftast, en poäng, som han dessutom slår in med knivskarp effektivitet:
"Barnarbete per se är naturligtvis inte höjden av lycka; barn ska gå i skola. Men det gäller bara i länder som har råd med den lyxen. Det gällde exempelvis inte Sverige för 150 år sedan, och det gäller inte Indien idag. Detta är ett stadium som bara kan övervinnas genom ekonomisk utveckling, där frihandeln är välgöraren framför andra. Att köpa barnarbetartillverkade produkter är således att hjälpa såväl dessa barn som deras föräldrar att förbättra sin tillvaro. Ju mer vi köper av detta slag, desto snabbare kan barnarbete förpassas till historien.
Alternativet – ja, det finns inte, annat än som en hägring i teoretiska världsförbättrares mjuka hjärnor; det går inte att tänka bort problemen, inte heller att med planekonomiska metoder påskynda förloppet.
Jo, så grymma och hjärtlösa är vi liberaler. Men vi har rätt, och ni andra har fel."
Jag har inte skrivit det tidigare, men - Väkommen tillbaka Blogge!
"I morgon börjar valrörelsen och inte en dag, inte ett partimöte, inte en politisk diskussion ska undkomma ett krav på återinförda och intakta medborgerliga rättigheter. Det förakt för liberala grundprinciper som inte minst mitt eget parti visat prov på kommer att få långtgående konsekvenser och vi kommer inte att låta oss förblindas av banala näringspolitiska eller skattepolitiska utspel.
Vi kommer att återerövra de demokratiska rättigheter som bestulits oss och tills detta skett kommer vi att mota bort alla andra frågor ifrån agendan.
Demokratin är stark nog att stå emot också denna utmaning, och vi som tror på människor och dess rättigheter kommer att vara så uthålliga som det krävs."
Så vad har vi? En riksdag som har lagt en fråga åt sidan. En opposition som vill riva upp lagen, men ersätta den med en hyfsat snarlik historia. Engagerade politiker som är oengagerade i just denna fråga.
Ja, allt talar för att vi går mot en mycket märklig valrörelse. För en sak är säker: integritetsfrågorna kommer inte gå att sopa under mattan. Inte längre. De är alldeles för starkt förknippade med oss och våra liv för att det ska vara möjligt.
Ta det som ett nyårslöfte, så här några veckor i förväg."
"Internet är mitt. Internet är ditt. Inte statens. Därför ställer jag mig frågande till hur Centerpartistiska riksdagsledamöter kunde rösta för FRA, när de står för en så liten stat som möjligt. Hur hade ni tänkt att jag som CUF:are ska kunna försvara mig i debatter när jag säger att vi är för en stark integritet?"
"Att få tillgång till all trafik och föra över den till myndigheten, är inget vidare bra för demokratin. Det fria ordet är inte längre fritt, när någon övervakar, kikar över axeln så att säga.
Massövervakningen erkänner inga gränser, eller begränsningar i totalen. Du, jag, vi alla blir nu övervakade. Att påstå något annat, är enbart en förbannad lögn och villfarelse. En fysisk kabel, är en fysisk kabel. Att föra över all trafik till en statlig myndighet, innebär en registrering av vad vi gör och vilka vi är.
Sedan kan de kalla det för en “latent passiv registrering”. Bara för att någon inte aktivt läser i ett dokument, om dig eller mig. Informationen finns likväl där, med kopplingar till andra. Våra åsikter speglas mycket väl, i vad vi gör och vilka vi kommunicerar med."
"Det handlar således inte om vetenskap längre. Det handlar om världspolitik och världsekonomi. En och annan gnäller över att Climategate inte uppmärksammats tillräckligt i Sverige. Jag är uppriktigt förvånad över att det uppmärksammas alls, givet de svindlande insatser som faktiskt står på spel. [...] Inget av detta betyder att våra utsläpp är ofarliga, att vi kan strunta i allt vad miljö heter eller att det inte finns goda skäl att fundera kring grön teknik. Men det visar att klimatdebatten gått från empirisk vetenskap till irrationell religion - och då måste vi även börja ifrågasätta klimatpolitiken."
Jag äger själv en miljöbil (som kostade 50-60 papp mer än en jämförbar bil) och jag håller självklart med att det är idiotiskt, på flera plan, i all elda upp en massa fossila bränslen, men det är lite väl hyteriskt nu. Och Ingerö förklarar varför...
"Jag har knappt ord. Sveriges Radio kan inte förbjuda sina medarbetare att medverka i sociala nätverk, men de måste ta så stor hänsyn till företaget att jag om jag vore anställd på SR knappt skulle våga twittra om vem jag äter lunch med."
"Varje medarbetare på Sveriges Radio som använder sociala medier kommer att förakta sin arbetsgivare för hur man här blottlägger sin totala inkompetens och sin enorma rädsla för det nya medielandskapet. Det ledsamma är att de mer tveksamma kommer backa tillbaks till det hörn de redan befinner sig i och säga både “vad var det vi sa” men framför allt känna “nej jag vågar inte för det blir bara fel - PUL och regler och allt som lever kvar i oändlighet på webben”."
"Sveriges Radio svarar istället på frågan: "Hur kan organisationen så effektivt som möjligt förhindra att de anställda pratar med andra överhuvudtaget?". Under all kritik - och helt uppenbart kvar i webb 1.0-tänket, trots att policyn ska reglera hur man ska kommunicera i webb 2.0-världen."
Allt hopp är inte ute! För det börjar hända saker på SR. Programmet Medierna i P1 görs av ett externt produktionsbolag, Tredje Statsmakten AB, och de har försökt sig på lite nya grepp på SR:s hemsida. Bland annat använder de sig inte av SR:s egen webradio när de lägger ut kortare klipp, utan av Soundcloud. (Se bilden ovan.)
Jag hoppade till när jag såg en extern ljudspelare på SR:s egen hemsida och ställde en fråga om detta och fick följande svar:
"Jo, vi kör med Soundcloud, mest i väntan på en bra flash-spelare från SR. En sådan är på gång, liksom en större omgörning av sajten. Vi får se hur vi då gör med Soundcloud - än så länge har vi bara använt det för utlägg, inte för kommentarer osv. Kommentarerna från SR har mest varit uppmuntrande - de som jobbar med sajten gillar att man testar."
Där ser man också diskrepansen mellan ledningen och de anställda. Det är ledningen som antagit den idiotiska policyn, men de anställda uppmuntrar testande av "moln-tjänster".
Så än finns det hopp!
Jag använder mig också av Soundcloud. Min profil, med bland annat flera av mina inlägg på Ring P1 och reklamlåtar från 90-talet, hittar du här: Soundcloud.com/lake
Tillägg:Hos Mymlan bekräftar Christian kommentaren ovan, SR håller på att skaffa en flash-spelare. Utvecklingen ska bli spännande att följa. Brit Stakstonkommenterar mitt inlägg via Twitter.
Tillägg 2:Joakim tycker vi alla är för hårda - Jardenberg kommenterar, medan jag tycker policymakarna i ledningen kunde lyssnat mer på exempelvis de som ligger bakom P3 Nyheter och hur de arbetar med Twingly (exempel).
De senaste dagarna har jag varit synnerligen involverad i flertalet diskussioner på olika bloggar.
I första hand är det en diskussion om nätneutralitet på Albin Ring Bromans blogg. Hoppa gärna in och hjälp oss komma frammåt. Har jag varit för slapp med mina liknelser? Tolkar Albin nätneutralitets-begreppet för hårt? Men läs för allt i världen igenom alla kommentarer, innan du ger dig in i debatten.
Det andra är en viss anonym "M", som varit runt på en del centerfärgade bloggar och ifrågasätter mitt ställningstagande kring att FRA, i sin nuvarande, massavlyssnade form, inte behövs. Läs kommentarerna här.
Äntligen har den långvariga "såpan" kring telekompaketet nått sitt slut. Och det har i alla fall kommit något vettigt ut av det hela. Tack till alla som kämpat. Lagstiftningsprocessen i EU är inte vidare användarvänlig. ;-)
Ordet "Prior" finns i alla fall kvar i lagens formuleringar. Och det innebär att man som slutanvändare i något av EU-länderna inte kan stängas av helt från internet, utan att man fått en prövning först.
Sedan är formuleringarna väldigt luddiga, men med en föregående prövning är mycket, mycket bättre än utan en föregående prövning.
Nu står det:
"A prior fair and impartial procedure shall be guaranteed,[...]"
Tyvärr är det inte formulerat som en "juridisk prövning", men det är så juristen Lena Ek uttolkar/översätter texten:
